Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Stockholm ska vara en trygg, säker och välskött stad att bo, vistas och verka i. Det är det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Genom att långsiktigt minska bakgrundsorsakerna till brott och otrygghet som segregation, ekonomisk och social utsatthet, otrygga familjeförhållanden och genom planering och skötsel av den offentliga miljön har staden som vision att inte ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt att öka tryggheten i hela staden.

Arbetet bedrivs i stadens alla verksamheter och på bred front i såväl skola som i socialtjänst och i utvecklingen av en ren, attraktiv och trygg stadsmiljö. Brottslighet och otrygghet hänger ofta ihop med stockholmarnas frihet och livskvalitet.

Stadens trygghetsprogram strukturerar arbetet

Staden har en central roll i arbetet med att öka trygghet och minska brottslighet i samhället. Stockholms stads trygghetsprogram 2024–2027 anger inriktning för stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utgår från kraven som ställs i lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Lagen innefattar bland annat att en lokal lägesbild över brottsligheten, åtgärdsplaner, uppföljning och frågor kopplat till samordning ska upprättas.

Arbetet för att minska brottslighet och otrygghet involverar stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. För att nå resultat behövs också en extern samverkan.

Operativt arbete

Ett samordnat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete handlar om

  • tidiga förebyggande insatser
  • riktade insatser med fokus på såväl brottssituationer, brottsutsatta och gärningspersoner
  • att utforma en tillgänglig och välskött stadsmiljö
  • att skapa tillit till samhällets funktioner.

Brottsförebyggande arbete

Syftet med brottsförebyggande arbete, eller brottsprevention, är att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar. Det brottsförebyggande arbetet delas vanligen in i två delar, social och situationell brottsprevention.

Situationell brottsprevention är att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen. Fordonshinder, kameror, ordningsvakter, belysningsåtgärder och siktförbättrande åtgärder är exempel på situationell prevention.

Social brottsprevention är att påverka människors benägenhet att begå brott genom att förstärka individens förmåga till självkontroll och genom att stärka de sociala banden till samhället. Tidigt föräldrastöd, deltagande i förskola, en välfungerande skolgång och riktade sociala insatser är exempel på social prevention.

Trygghetsskapande arbete

Trygghet innebär att känna tillit till sina medmänniskor och att känna säkerhet. För att känna sig trygg krävs även en avsaknad av rädsla, oro och risk. Riktade trygghetsskapande åtgärder kan genomföras vars syfte inte primärt är att förhindra brott utan att öka tryggheten hos invånarna. Detta kan till exempel vara insatser som skapar en attraktiv och tillgänglig offentlig miljö för olika målgrupper, på torg eller i parker.

Mobila ordningsvakter och väktare

I Stockholm finns särskilda team av ordningsvakter och väktare som arbetar på uppdrag av staden. Ordningsvakterna och väktarna är mobila och kan närvara vid otrygga platser efter behov i trygghetsskapande syfte.

Ordningsvakterna och väktarna utgör ett komplement till polisen. Deras främsta uppgift är att skapa trygghet genom:

  • synlighet
  • kontaktskapande dialog
  • förebyggande insatser
  • råd och anvisningar
  • allmän information på stadens offentliga platser.

I uppdraget ingår också att förebygga brott och ordningsstörningar.

Fyra fokusområden

I centrum för stadens arbete finns fyra fokusområden:

  1. Förebyggande arbete
  2. Riktade sociala insatser
  3. Stadens offentliga miljö
  4. Stadsutveckling.

Förebyggande arbete

Tidiga sociala interventioner under ett barns uppväxt är både till fördel för individen och samhället. Staden prioriterar förebyggande arbete som kan förhindra, eller tidigt bryta, en negativ utveckling.

En av de viktigaste aktörerna är socialtjänsten som bland annat ska verka för att förhindra att barn och unga far illa, verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och ge råd, stöd och annat bistånd till familjer, enskilda och andra grupper som behöver det. 

Öppna förskolan, förskolan och grundskolan är betydelsefulla aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Det handlar bland annat om kunskapsuppdraget om mänskliga rättigheter, grundläggande demokratiska värderingar samt att skapa tillit till samhället.

Föräldrar eller andra vuxna i ett barns direkta närhet utgör en avgörande resurs under uppväxtåren. Det finns olika former av föräldrastöd för alla familjer i staden, men särskilt för de familjer som behöver det mest.

Riktade sociala insatser

Staden erbjuder riktade sociala insatser till individer och grupper där risken är särskild hög att hamna eller fastna i en destruktiv miljö och ett riskbeteende.

Enstaka risk- och skyddsfaktorer har i regel liten effekt, men fler faktorer tillsammans ger större effekt på individens beteende. Det gäller således att stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna. Effekten blir också större om man utformar insatser som verkar på olika nivåer samtidigt. 

Skolan är en betydelsefull skyddsfaktor för att unga inte ska dras in i destruktiva beteenden. Att dras in i eller utsättas för kriminalitet kan vara tecken på att barn far illa. Skolpersonal har en skyldighet att anmäla misstankar om oro till socialtjänsten.

Stadens offentliga miljö

Parker, torg, gator och andra allmänna platser utgör några av stadens främsta mötesplatser. Trygghet i stadens offentliga miljöer förutsätter välskötta och attraktiva platser, vilket i sin tur kräver att det finns ett fungerande löpande arbete med drift och underhåll.

I arbetet med att utforma stadens offentliga rum är det viktigt att förhindra eller försvåra att brott kan begås. Trygghetsskapande faktorer ska tillgodoses och lokala förutsättningar ska inhämtas tidigt i utvecklingen av offentliga miljöer, särskilt runt torg och andra knutpunkter.

Stadsutveckling

Det är en demokratisk rättighet att kunna vistas i det offentliga rummet och i sin närmiljö utan att bli utsatt för brott. Det finns flera faktorer som påverkar tryggheten, bland annat utformningen av stadsmiljön.

Centralt belägna platser med mycket folk är ofta de mest uppskattade platserna i ett samhälle, även om många brott också sker där. I ett samhälle ska det finnas platser där alla är välkomna och där människors närvaro står för grundtryggheten. Fysiska avgränsningar och organiserad övervakning begränsas till det allra mest nödvändiga. Att skapa en god livsmiljö handlar om balans mellan olika intressen och perspektiv. Såväl brottsförebyggande som trygghetsskapande åtgärder måste alltid vägas mot andra intressen.

Struktur för arbetet

Utmaningarna inom trygghetsområdet gör att varje enskild verksamhet, nämnd eller bolagsstyrelse ofta har begränsat handlingsutrymme att agera på egen hand. Därför är det av största vikt att det finns en väl fungerande samverkan i det dagliga arbetet, både internt och externt med relevanta aktörer. Stockholms stad samverkar med polisen, Region Stockholm, näringslivet och civilsamhället.

Närliggande arbetsområden

Säkerhet och krisberedskap

Stadens säkerhets- och krisberedskapsarbete och stadens trygghetsarbete har klara beröringspunkter, bland annat vad gäller behovet av bra och uppdaterade lägesbilder. Även vissa typer av insatser har relevans för båda arbetsområdena.

Säkerhet och krisberedskap

Platssamverkan

Genom platssamverkan ska stadens samverkan med polis, det lokala näringslivet, civilsamhället och andra relevanta aktörer förbättras och förstärkas för att öka tryggheten i och attraktionskraften till Stockholm.

Platssamverkan

Kamerabevakning

Stockholms stad arbetar aktivt mot skadegörelse och andra problem i utemiljöer och i skolmiljön. Kamerabevakning är en del av det arbetet. Syftet är att förebygga och förhindra allvarliga incidenter samt bidra till ökad trygghet.

Kamerabevakning

Organisation

Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska utifrån sina respektive ansvarsområden utforma, vidta och följa upp åtgärder för att minska brott och öka tryggheten för boende, besökare och företagare.

Stadsdelsnämnderna ansvarar för samordningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom respektive geografiskt område och leder det lokala arbetet.

Facknämnderna och bolagsstyrelserna ansvarar för respektive verksamhetsområde och ska bidra med kunskap och resurser till stadsdelsnämndernas arbete när detta är påkallat.

Stadsledningskontoret ansvarar för den övergripande samordningen av stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och för stadsövergripande styrdokument. 

Organisation

Styrande dokument

Stockholms stads trygghetsprogram

Programmet anger inriktning på stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Stockholms stads trygghetsprogram 2024–2027 (pdf)

Stockholms stads säkerhetsprogram

Programmet ger riktning till och stärker stadens säkerhetsarbete samt anger mål och ansvarsförhållanden.

Säkerhetsprogram 2020–2023 (pdf)

Samverkansöverenskommelse med polisen

Stockholms stad och polisregion Stockholm har en samverkansöverenskommelse. Staden samverkar med polisen på både central och lokal nivå. Staden och polisregion Stockholm har tecknat en övergripande överenskommelse som beskriver de prioriterade samverkansområdena.

Övergripande samverkansöverenskommelse mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm (pdf)

Strategi för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet

Strategin beskriver hur stadens berörda verksamheter tillsammans med andra myndigheter och civilsamhället ska arbeta förebyggande och långsiktigt för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet.

Stockholms stads strategi 2023–2026 för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet (pdf)

Uppdaterad

Favoriter

Här sparas dina favoriter så att du snabbt hittar tillbaka till dem.