Klimat och miljö

Som en av Europas främsta miljöstäder har Stockholms stad gjort klimat- och miljömässig hållbarhet till en integrerad del i alla verksamheter och styrdokument och arbetet har allra högsta prioritet.

Stockholm är en av världens renaste huvudstäder och en stad med närhet till vatten och grönområden. Men om man går tillbaka i tiden var situationen en annan. På 1940-talet var vattnet i Riddarfjärden så förorenat att det kallades för lortdiket. I dag är det möjligt att bada i de centrala delarna av Stockholm och ett väl utbyggt fjärrvärmenät har lett till att luftföroreningar som tidigare gav stora problem minskat kraftigt. Idag är stadens största utmaningar när det gäller luftkvalitet höga halter av partiklar och kvävedioxid vid de mest trafikerade gatorna.

Stockholm är också en av de ledande miljöstäderna i Europa. Sedan 1990 har stadens klimatpåverkan och utsläpp av växthusgaser per stockholmare minskat med hälften. Vi har under decennier arbetat strategiskt med att minska stadens påverkan på klimat och miljö och ett kvitto på detta kom när Stockholm blev Europas första miljöhuvudstad 2010.

Vår ambition är en klimatsmart stad med hållbar användning av energi och transporter, ren luft och rent vatten och där det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil.

Ambitiösa miljö- och klimatmål

Den 25 maj 2020 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt miljöprogram för perioden 2020-2023 och en klimathandlingsplan för samma period. Stadens miljöprogram för perioden 2020-2023 formulerar mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm bedömts som störst så som klimatpåverkan, klimatanpassning, resurshushållning och cirkulärekonomi, biologisk mångfald, samt skadliga utsläpp och emissioner.

Utsläppen av växthusgaser minskar inte, globalt och nationellt, i den omfattning som krävs och klimatfrågan dominerar miljöarbetet i allt högre grad. I det nya miljöprogrammet föreslås därför höjda ambitioner för klimatarbetet, dels med en högre målsättning för utsläppsminskning, dels genom att ta in åtgärder som syftar till att minska konsumtionens klimatpåverkan.

Klimathandlingsplanen – För ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 – anger hur staden ska nå sina ambitiösa klimatmål, fastlagda i miljöprogrammet. Dessa mål är

  • Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040, med följande etappmål till 2023:
    • Minskade växthusgasutsläpp – högst 1,5 ton CO2e per invånare
    • Minskad klimatpåverkan från konsumtionen
  • En fossilfri organisation 2030, med följande etappmål till 2023:
    • Minskade växthusgasutsläpp – högst 105 000 ton CO2e från stadens verksamheter
    • Effektiv energianvändning

Klimathandlingsplanen uttrycker även stadens klimatbudget som visar återstående utsläpp till 2040, i form av en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd om 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 2020-2040.

C40:s Global Green New Deal

Stockholms stad står bakom initiativet Global Green New Deal som ger en inramning till hur städer behöver arbeta för att möta den globala klimatkrisen. Initiativet är utvecklat av det globala nätverket C40 där Stockholms stad är medlem sedan 2007 och som samlar de största städerna i världen i arbetet för att bekämpa klimatförändringar.

Initiativet presenterades den 9 oktober 2019. Det handlar om att erkänna att världen befinner sig i ett klimatnödläge och ska samla dem som är villiga att tillsammans leverera utsläppsminskningar i linje med 1.5-gradersmålet, skydda miljön och bygga en rättvisare framtid samtidigt som man stärker ekonomin.

Klimatsmart och fossilbränslefritt Stockholm

I ett klimatsmart Stockholm minskar vi vår klimatpåverkan genom att inte använda fossila bränslen. Vi använder förnybar och återvunnen energi från fjärrvärmen och i elanvändningen och reser klimatsmart med kollektivtrafik, cykel eller miljöbil. Målet är att Stockholm är fossilbränslefritt 2040. Stockholms stads klimathandlingsplan gör staden ”Paris-kompatibel” vilket betyder att Stockholm uppfyller kraven som ställs på alla jordens länder i det globala klimatavtalet.

Hållbar energianvändning

Energiförsörjningen i Stockholm baseras i allt högre utsträckning på förnybar energi. Uppvärmningsbehovet täcks till 80 procent av fjärrvärme och till 15 procent av el. Effektivare energianvändning och förnybara energikällor krävs för att minska växthuseffekten.

För att stötta förvaltningar och bolag i arbetet med att minska stadens energianvändning finns Energicentrum på miljöförvaltningen. Energi- och klimatrådgivningen på miljöförvaltningen vänder sig till privatpersoner, föreningar och företag som kostnadsfritt kan få tips och råd om hur de kan minska energianvändningen och miljöpåverkan.

Hållbara transporter

Stockholmarna gör tillsammans två miljoner resor varje dygn. De negativa konsekvenserna av vägtrafiken är trängsel, luftföroreningar och klimatpåverkan. I Stockholms stads miljöprogram finns fem delmål om miljöanpassade transporter och stadens framkomlighetsstrategi visar hur staden ska öka gång-, cykel- och kollektivtrafiken för att minska trängsel och klimat- och miljöpåverkan.

Framkomlighetsstrategi för Stockholms stad (pdf, 2,3 MB, nytt fönster)

Ett Stockholm anpassat till ett förändrat klimat

Lika viktigt som att minska klimatpåverkan är det att anpassa staden till de klimatförändringar som sker. Att klimatanpassa ett samhälle innebär att vidta åtgärder som skyddar människor och miljö mot de konsekvenser ett förändrat klimat kan medföra. Stockholm behöver ha beredskap för att kunna hantera till exempel höga vattennivåer, långvariga värmeböljor eller plötsliga skyfall på ett sätt så att invånare och verksamheter påverkas så lite som möjligt. I det fortsatta byggandet av staden måste bland annat risken för översvämningar minimeras, både vid regn och när vattennivån stiger i Mälaren och Saltsjön.

Flera projekt för att klimatanpassa staden pågår eller är genomförda.

Luft

Luften i Stockholm har blivit mycket bättre under de senaste femtio åren. Luftföroreningar som tidigare gav stora problem – svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen med flera – klaras nu med bred marginal. Den viktigaste förklaringen är det utbyggda fjärrvärmenätet, men mindre svavel och bly i drivmedel har också bidragit. Åtta av tio av stadens bostäder är anslutna till fjärrvärmenätet och värmen är till 83 procent fossilbränslefri.

Buller

Buller är ett av de största miljöproblemen i Stockholm och staden har under lång tid arbetat med att begränsa omgivningsbuller. Några av de viktigaste satsningarna som gjorts är skyddsåtgärder i form av dels fasadisolering för de mest utsatta bostäderna och dels uppförande av bullerskyddsskärmar. Sedan det arbetet inleddes på 1970-talet har uppemot 60 000 boende fått en förbättrad ljudmiljö inomhus. I det senaste åtgärdsprogrammet för buller för 2019–2023 är inriktningen att även arbeta för att minska bullret vid källan. Exempel på sådana åtgärder kan vara att byta vägbeläggning till en mer lågbullrande variant.

Vatten

Vatten med dess möjligheter till såväl bra dricksvatten som bad, fiske och båtliv är viktigt för stockholmarna, men även för turister som besöker staden. Ett rent vatten är ett arv vi måste vårda och bevara. I Stockholm finns en handlingsplan för att sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokala åtgärdsprogram ska tas fram för alla stadens sjöar, vattendrag och kustvatten.

Avfall

Varje svensk producerar ungefär ett halvt ton sopor årligen. Det är viktigt att minska mängden och se till att det avfall som uppstår tas om hand på ett bra sätt. Ett av målen i stadens miljöprogram är att till år 2020 öka Stockholms insamling av matavfall till 70 procent. 

Kemikalier

Stockholms stad har en kemikalieplan som beskriver hur stadens verksamheter ska arbeta mot visionen om ett giftfritt Stockholm. I stadens organisation finns på miljöförvaltningen Kemikaliecentrum med specialkompetens inom kemi och ekotoxikologi och uppdraget att stödja stadens förvaltningar och bolag så att de kan minimera sin användning av kemikalier och följa stadens kemikalieplan.

Klimatsmarta stockholmare

Stockholmarnas miljövanor

Stockholmarnas roll i klimat- och miljöarbetet är viktig. Vilka val stockholmarna gör spelar stor roll för hur staden ska kunna fortsätta vara en framstående klimat- och miljöstad.

Vart tredje år genomför miljöförvaltningen en enkätundersökning om miljö och miljövanor i Stockholm. Den ger svar på hur stockholmarnas attityder, kunskaper och vanor kring miljön ser ut och förändras över tiden. Den senaste enkäten genomfördes hösten 2016.

Staden kommunicerar också med stockholmarna för att öka kunskapen om invånarnas egen klimatpåverkan och ge verktyg till att reducera den.

Månadens klimatsmarta exempel – Pingvinpriset

Miljöbarometern

På miljöbarometern redovisas fakta om miljön i Stockholm. Där finns också information om klimatförändringar och klimatanpassning och svar på en mängd miljöfrågor om staden: Hur stora är utsläppen av växthusgaser? Vilken sjö har bäst vattenkvalitet? Blir luften renare? Hur många åker kollektivt?

På miljöbarometern finns också information om Stockholms skyfallsmodell som används för att planera ny bebyggelse med hänsyn till de risker som olika väder- och markförhållanden kan innebära.

Klimatfakta

Stadens klimat- och miljöarbete utgår från en mängd fakta från svenska och internationella organisationer och forskare.

Internationellt samarbete

Arbetet staden bedriver inom miljö- och klimatområdet påverkar och inspirerar ledare världen över och Stockholms stad delar gärna erfarenheter med andra. Staden är med i ett antal internationella organisationer inom klimat- och miljöområdet både för att utbyta erfarenheter med andra och påverka beslut som fattas på EU-nivå för att tillvarata stockholmarnas intressen.

Organisation

Alla stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag ansvarar för miljöarbetet och för att minska klimatpåverkan inom respektive verksamhetsområde.

Stadsledningskontoret stöttar, styr och leder stadens arbete med miljö- och klimatfrågor, koordinerar insatser och synliggör det arbete som görs.

Bland fackförvaltningarna har miljöförvaltningen ett särskilt uppdrag att stötta övriga förvaltningar och bolag i arbetet med att uppnå målen för stadens klimat- och miljöarbete. Miljöförvaltningen har också i uppdrag att informera om miljön i Stockholm och effekterna av stadens arbete på Miljöbarometern och att kommunicera med stockholmarna kring hur de kan minska sin klimatpåverkan.

Rapporter och kunskapsunderlag

Staden tar löpande fram rapporter och kunskapsunderlag för att ha fakta och kunna analysera och driva på miljö- och klimatarbetet.

Styrdokument

Miljöprogrammet

Stadens miljöprogram för perioden 2020–2023 formulerar mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm bedömts som störst så som klimatpåverkan, klimatanpassning, resurshushållning och cirkulärekonomi, biologisk mångfald, samt skadliga utsläpp och emissioner. Inom dessa områden formuleras mål för den egna organisationen och för stadens geografiska område, dels utifrån stadens långsiktiga ambitioner som mål på längre sikt och dels som etappmål för programperioden med förväntat resultat vid utgången av år 2023.

Miljöprogram 2020–2023 (pdf, 868 kB, nytt fönster)

Environment programme 2020–2023 (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Klimathandlingsplan 2020-2023

Klimathandlingsplan 2020–2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 anger hur staden ska nå sina mål om minskad klimatpåverkan, fastlagda i miljöprogrammet för samma period.

Klimathandlingsplan 2020–2023 (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Climate Action Plan 2020–2023 (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Avfallsplan 2017–2020

Stadens avfallsplan redovisar mål och åtgärder som långsiktigt planeras för att avfallets mängd och farlighet ska minska och innehåller information om allt avfall som uppkommer inom Stockholms stad.

Avfallsplan 2017–2020 (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Handlingsplan för god vattenstatus

Planen är ett åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk och kemisk vattenstatus.

Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus (pdf, 3.7 MB, nytt fönster)

Dagvattenstrategi

Strategin anger vägen till en hållbar dagvattenhantering.

Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering (pdf, 1,7 MB, nytt fönster)

Kemikalieplan

Stockholms stads kemikalieplan beskriver hur stadens verksamheter ska arbeta mot visionen om ett giftfritt Stockholm genom en rad olika åtgärder inom olika områden. 

Stockholms stads kemikalieplan 2020–2023 (pdf, 14,1 MB, nytt fönster)

Åtgärdsprogram för buller

Trafikbuller är ett samhällsproblem som Stockholms stad arbetat med under drygt 40 år. Den första bullerkartläggningen gjordes år 1973. Sedan dess har staden och andra trafikhuvudmän framgångsrikt arbetat med att minska bullerstörningarna från trafiken.

Åtgärdsprogram för buller 2019–2023 (pdf, 10 MB, nytt fönster)

Handlingsplan mot mikroplaster

Stockholms stads handlingsplan innehåller sammanlagt 50 åtgärder som är fördelade på i 13 områden utifrån de största utsläppskällorna.

Handlingsplan mot mikroplaster 2020–2024 (pdf, 17 MB, nytt fönster)

Uppdaterad