Miljö och klimat
Stockholms stad har gjort ekologisk hållbarhet till en integrerad del i alla verksamheter och styrdokument och arbetet har allra högsta prioritet.
Miljö- och klimatförändringarna påverkar allt liv på jorden. Att göra som vi alltid gjort går inte längre. Därför pågår ett omfattande och viktigt arbete för att både minska miljö- och klimatpåverkan och hantera följderna av de globala klimatförändringarna.
Tillsammans med stockholmarna, näringsliv och akademi vill Stockholms stad fortsätta att utveckla staden för en hållbar framtid och en hållbar tillväxt. När vi samlar våra förmågor, kompetenser och resurser når vi längre och kan göra mer. Tillsammans skapar vi nya lösningar, tjänster och service som minskar klimatpåverkan, stärker den biologiska mångfalden och gör det ännu enklare att leva hållbart och bidra till utvecklingen när Stockholm ställer om.
I Stockholm har vi under decennier arbetat strategiskt med att minska stadens påverkan på klimat och miljö och ett kvitto på detta kom när Stockholm blev Europas första miljöhuvudstad 2010.
Europas första miljöhuvudstad 2010
År 2020 tecknade Stockholms stad, tillsammans med ytterligare åtta städer, de första klimatkontrakten på svensk nivå. Kontraktet har förnyats varje år sedan dess. Genom kontraktet åtar sig staden att investera i och snabba på klimat- och hållbarhetsarbetet.
Det svenska klimatkontraktet ligger i linje med EU:s arbete för klimatneutrala städer. Våren 2023 antogs Stockholm som en av 100 utvalda klimatstäder i EU. Dessa städer ska förstärka arbetet och bidra till snabbare omställning i hela unionen. Det sker bland annat genom att staden i ett klimatkontrakt på EU-nivå tydliggör aktiviteter, investeringar och samarbeten som behövs för att uppnå klimatneutralitet. Detta skapar goda möjligheter också till ett utvecklat europeiskt samarbete.
Stockholm en av 100 utvalda klimatstäder
Hösten 2023 fick Stockholms stad som en av tio städer en så kallad Mission Label som visar att stadens plan för klimatpositivitet är godkänd av EU-kommissionen.
Ambitiösa miljö- och klimatmål
Den 23 september beslutade kommunfullmäktige om stadens övergripande styrdokument inom miljö och klimat – Miljöprogram 2030. Miljöprogrammet riktar in sig på de områden där utmaningarna för Stockholm bedöms som störs. Programmet slår fast sju mål:
- en rättvis och inkluderande omställning
- ett Stockholm utan globalt klimatavtryck
- ett Stockholm med livskraftiga ekosystem
- ett klimatanpassat Stockholm
- ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm
- ett giftfritt Stockholm
- ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö.
Programmet identifierar också ett antal utvecklade arbets- och förhållningssätt som är viktiga framgångsfaktorer för att målen ska kunna nås. Det handlar om att
- förstärka samverkan med invånare, näringsliv, civilsamhälle, akademi
- styra våra inköp mot mer miljö- och klimatsmarta val
- inspirera till engagemang och handling genom effektiv kommunikation
- främja nya lösningar och arbetssätt genom innovation, digitalisering och lärande.
Till målen finns handlingsplaner som konkretiserar arbetet.
Stadens klimathandlingsplan
Klimathandlingsplan 2030 beskriver vad Stockholms stad behöver göra för att genomföra en rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Miljöprogram 2030 pekar ut de övergripande klimatmålen:
- En rättvis och inkluderande omställning.
- Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck.
Klimathandlingsplanen konkretiserar åtgärder för att nå dessa genom cirka 130 åtgärder inom fem omställningsområden:
- Agera för en rättvis och inkluderande omställning.
- Utveckla ett klimatpositivt energisystem.
- Driva på för hållbara och fossilfria transporter.
- Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart.
- Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation.
Handlingsplanen lägger fast en lokal utsläppsbudget för Stockholm som beskriver hur mycket utsläpp i koldioxidekvivalenter (CO2e) som totalt får släppas ut på vägen mot målet om att Stockholm ska vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Stockholms utsläppsbudget innebär att det maximalt får släppas ut 9 miljoner ton CO2e mellan 2024 och 2040.
Klimathandlingsplan 2030 (pdf)
Handlingsplanen har granskats av organisationen C40 och ligger enligt kriterierna i Cities Climate Transition Framework inom ramen för det globala klimatavtalet som trädde i kraft 2016 efter FN:s klimatmöte i Paris.
Cities Climate Transition Frameworks webbplats (på engelska)
1. En rättvis och inkluderande omställning
Målet handlar om att ha ett rättviseperspektiv i miljö- och klimatarbetet för att bidra till ett mer jämlikt samhälle. Stadens verksamheter ska utformas så att de stärker en rättvis omställning och grupper som drabbas hårdast av miljöproblemen ska skyddas. Stockholmarna ska vara delaktiga och ha inflytande i omställningen.
Utifrån ett historiskt och globalt rättviseperspektiv har Sverige och Stockholm haft höga nivåer av växthusgasutsläpp under lång tid. Det innebär att vi nu måste minska våra utsläpp i snabbare takt än många andra länder.
Delmål
1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning
1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen
2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck
Målet tar avstamp i Parisavtalet och det ansvar som en stad som Stockholm förväntas ta. Stockholm ska bli klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 genom kraftigt minskade utsläpp och koldioxidlagring. I synnerhet behövs en kraftigt minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Stadens organisation ska vara fossilfri till 2030. Staden ska verka för att den fossila plasten ska fasas ut. Utsläppen till följd av stadens, boendes och verksammas konsumtion ska minska kraftigt, både de utsläpp som sker i Stockholm och i omvärlden. De konsumtionsbaserade utsläppen ska halveras till 2030.
Delmål
2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040
2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn
2.3 En fossilfri organisation 2030
2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion
2.5 Minskad klimatpåverkan från mat
3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem
Målet innebär att stadens växter och djur ska leva i livskraftiga populationer, att den biologiska mångfalden och den blågröna infrastrukturen ska stärkas, samt att mer natur ska skyddas. Vattenkvaliteten ska förbättras och på sikt ska god vattenstatus uppnås. Staden ska bidra till en stärkt biologisk mångfald, både lokalt och i omvärlden.
Delmål
3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur
3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer
3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden
4. Ett klimatanpassat Stockholm
Utöver arbetet med att minska klimatpåverkan behöver Stockholm anpassas till effekterna av ett förändrat klimat. Målet handlar både om att successivt stärka stadsmiljöns motståndskraft när vi får ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Staden behöver även arbeta med riskavhjälpande åtgärder, både fysiska och när det gäller beredskap. Det kan handla om att ha rutiner och åtgärder på plats för att kunna bedriva samhällsviktig verksamhet även under extrema väderhändelser. Särskild hänsyn behöver tas till sårbara grupper.
Delmål
4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat
4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder
5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm
Målet handlar om att användningen av materiella resurser och energi behöver bli mer effektiv. Konsumtionen behöver minska till hållbara nivåer och staden behöver förändra materialval, beteenden och konsumtionsmönster samt främja och möjliggöra cirkulära flöden. Resurser behöver cirkulera i stället för att gå till förbränning. Arbetet med målet bidrar till flera andra mål men är också ett viktigt mål i sig.
Delmål
5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning
5.2 Cirkulära kretslopp av resurser
6. Ett giftfritt Stockholm
Målet handlar om att skadliga ämnen behöver minska för att inte vålla hälso- och miljömässiga problem. Staden ska minska användningen och verka för ökad medvetenhet om detta bland stockholmare och näringsliv. Alternativa material ska löpande undersökas.
Delmål
6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen
6.2 Renare mark och sediment
7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö
Målet slår fast att stockholmarna inte ska utsättas för skadliga nivåer av buller eller luftföroreningar. Arbetet ska leda till att utsläppen från framförallt trafiken minskar så att luftkvaliteten förbättras. Motorer och däck ger även upphov till buller. Detta behöver både dämpas vid källan och hanteras med olika typer av bullerdämpande åtgärder.
Delmål
7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar
7.2 Förbättrad ljudmiljö
Miljösmarta stockholmare
Stockholmarnas roll i miljö- och klimatarbetet är viktig. Vilka val stockholmarna gör spelar stor roll för hur staden ska kunna fortsätta vara en framstående miljö- och klimatstad.
Miljöförvaltningen genomför årligen enkätundersökningar om miljö och miljövanor i Stockholm. Undersökningarna ger svar på hur stockholmarnas attityder, kunskaper och vanor ser ut och förändras över tiden.
På Miljöbarometern kan du ta del av undersökningarna.
Staden kommunicerar också med stockholmarna för att öka kunskapen om invånarnas egen klimatpåverkan och ge verktyg till att reducera den.
Samarbeten och initiativ
Flera mål i miljöprogrammet kan staden inte nå på egen hand utan de kräver samverkan med andra. Näringsliv, civilsamhälle, akademi, offentlig sektor och andra städer runt om i Sverige och världen är exempel på aktörer med vilka staden delar såväl utmaningar som målsättningar. Här kan starka, värdeskapande partnerskap ge möjligheter, insikter och engagemang. En samverkan som kan leda till nya lösningar och att utvecklingen mot gemensamma mål kan gå snabbare.
Viable Cities
Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram för smarta och hållbara städer. Det är den hittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om smarta och hållbara städer.
Viable Cities leds av KTH och samlar ett 50-tal aktörer från flera olika forskningsfält, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Viable Cities mission är att uppnå klimatneutrala städer 2030. Staden är representerad i styrelsen genom stadsledningskontoret.
Inom Viable Cities har Stockholms stad fått möjlighet att utveckla verktyg för omställningen till klimatneutrala städer. Genom STOLT, en så kallad systemdemonstrator, kommer staden att kunna testa en omfattande omställning av resvanor, ytanvändning och fordonsflotta i en verklig miljö. Detta är ett steg på vägen mot en utsläppsfri innerstad och ett klimatpositivt Stockholm 2030.
Utsläppsfri innerstad 2030, Smart stads webbplats
Internationellt samarbete
Arbetet staden bedriver inom miljö- och klimatområdet påverkar och inspirerar ledare världen över och Stockholms stad delar gärna erfarenheter med andra. Staden är med i ett antal internationella organisationer inom klimat- och miljöområdet både för att utbyta erfarenheter med andra och påverka beslut som fattas på EU-nivå för att tillvarata stockholmarnas intressen.
Internationella organisationer och nätverk
C40:s Global Green New Deal
Stockholms stad står bakom initiativet Global Green New Deal som ger en inramning till hur städer behöver arbeta för att möta den globala klimatkrisen. Initiativet är utvecklat av det globala nätverket C40 där Stockholms stad är medlem sedan 2007 och som samlar de största städerna i världen i arbetet för att bekämpa klimatförändringar.
Initiativet presenterades den 9 oktober 2019. Det handlar om att erkänna att världen befinner sig i ett klimatnödläge och ska samla dem som är villiga att tillsammans leverera utsläppsminskningar i linje med 1.5-gradersmålet, skydda miljön och bygga en rättvisare framtid samtidigt som man stärker ekonomin.
Närliggande arbetsområden
Agenda 2030
Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling ska ligga till grund för en hållbar utveckling och Stockholms stad ska vara ledande i genomförandet av de 17 globala hållbarhetsmålen.
Så arbetar staden med Agenda 2030
Avfall och återvinning
Jordens resurser är begränsade och för att bli en hållbar stad behöver resurser användas på ett bättre och mer effektivt sätt.
Så arbetar staden med avfall och återvinning
Energianvändning
Att använda energi på ett resurseffektivt sätt är viktigt för att hålla nere kostnader och bidra till stadens klimatmål, men energin används också för ökad trivsel och trygghet genom till exempel belysning. Stockholms stad arbetar med ett helhetsperspektiv och analyserar behov och möjliga åtgärder för att löpande minska elanvändningen.
Så arbetar staden med energianvändning
Fairtrade City
Stockholms stad är sedan 2016 en certifierad Fairtrade City. Det innebär att staden engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion på flera sätt inom olika verksamheter.
Så arbetar staden med Fairtrade City
Mat och måltider
Matens betydelse för att nå en hållbar utveckling har blivit allt tydligare. Stockholms stad har som stor organisation med en stor konsumtion av livsmedel en viktig roll.
Så arbetar staden med mat och måltider
Organisation
Alla stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag ansvarar för miljöarbetet och för att minska klimatpåverkan inom respektive verksamhetsområde.
Stadsledningskontoret stöttar, styr och leder stadens arbete med miljö- och klimatfrågor, koordinerar insatser och synliggör det arbete som görs.
Bland fackförvaltningarna har miljöförvaltningen ett särskilt uppdrag att stötta övriga förvaltningar och bolag i arbetet med att uppnå målen för stadens klimat- och miljöarbete. Miljöförvaltningen har också i uppdrag att informera om miljön i Stockholm och effekterna av stadens arbete på Miljöbarometern och att kommunicera med stockholmarna kring hur de kan minska sin klimatpåverkan.
Fakta, rapporter och kunskapsunderlag
Staden tar löpande fram rapporter och kunskapsunderlag för att ha fakta och kunna analysera och driva på miljö- och klimatarbetet.
Stockholms stads utredningar och rapporter om klimat och miljö
Miljöbarometern
På miljöbarometern redovisas fakta om miljön i Stockholm. Där finns också information om klimatförändringar och klimatanpassning och svar på en mängd miljöfrågor om staden: Hur stora är utsläppen av växthusgaser? Vilken sjö har bäst vattenkvalitet? Blir luften renare? Hur många åker kollektivt?
På miljöbarometern finns också information om Stockholms skyfallsmodell som används för att planera ny bebyggelse med hänsyn till de risker som olika väder- och markförhållanden kan innebära.
Styrdokument
Miljöprogrammet
Det övergripande styrdokumentet för stadens arbete med miljö och klimat är Miljöprogram 2030. Programmet slår fast mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm bedömts som störst. Inom dessa områden formuleras mål för den egna organisationen och för stadens geografiska område, utifrån stadens långsiktiga ambitioner som sju övergripande mål och delmål för respektive målområde.
Klimathandlingsplan 2030
Klimathandlingsplan 2030 beskriver vad Stockholms stad behöver göra för att genomföra en rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck.
Klimathandlingsplan 2030 (pdf)
Handlingsplan för klimatanpassning 2022–2025
Handlingsplanen för klimatanpassning innehåller en övergripande beskrivning av stadens ambitionsnivå och angreppssätt för klimatanpassningsarbetet. Handlingsplanen innehåller också två tematiska kapitel för skyfall och värmebölja.
Handlingsplan för klimatanpassning 2022–2025 (pdf)
Avfallsplan 2021–2024
Stadens avfallsplan redovisar mål och åtgärder som långsiktigt planeras för att avfallets mängd och farlighet ska minska och innehåller information om allt avfall som uppkommer inom Stockholms stad.
Avfallsplan för Stockholm 2021–2024 (pdf)
Handlingsplan för god vattenstatus
Planen är ett åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk och kemisk vattenstatus.
Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus (pdf)
Dagvattenstrategi
Strategin anger vägen till en hållbar dagvattenhantering.
Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering (pdf)
Kemikalieplan
Stockholms stads kemikalieplan beskriver hur stadens verksamheter ska arbeta mot visionen om ett giftfritt Stockholm genom en rad olika åtgärder inom olika områden.
Stockholms stads kemikalieplan 2020–2023 (pdf)
Åtgärdsprogram för buller
I Stockholms stads åtgärdsprogram för buller 2024–2028 presenteras prioriterade åtgärder för att begränsa bullret som ska genomföras under programperioden.
Åtgärdsprogram för buller 2024–2028 (pdf)
Handlingsplan mot mikroplaster
Stockholms stads handlingsplan innehåller sammanlagt 50 åtgärder som är fördelade på i 13 områden utifrån de största utsläppskällorna.
Handlingsplan mot mikroplaster 2020–2024 (pdf)
Handlingsplan för biologisk mångfald
Handlingsplanen anger inriktningen för arbetet med att skydda och främja biologisk mångfald inom Stockholms stad. Den innehåller fem strategier för hur staden ska arbeta för att uppnå etappmålen om biologisk mångfald i stadens miljöprogram.
Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad (pdf)
Handlingsplan för hållbar plastanvändning
Handlingsplanen syftar till att minska plastanvändningen i hela staden och tar ett helhetsgrepp kring plastfrågan.