Säkerhet och beredskap

Stadens arbete med säkerhet och beredskap är en förutsättning för att Stockholm ska fortsätta behålla sin attraktionskraft.

Stockholms stad arbetar för att ha förmåga att förutse, förebygga och motstå samhällsstörningar genom hela hotskalan, från mindre incidenter till fredstida kriser och höjd beredskap. När en samhällsstörning ändå inträffar ska staden arbeta för att minimera dess konsekvenser, upprätthålla samhällsviktig verksamhet samt säkerställa en snar återgång till normalläge. 

Stockholms stads säkerhetsprogram har beslutats av kommunfullmäktige. Det gäller samtliga stadens nämnder och bolag, och ligger till grund för hur stadens alla verksamheter planerar, genomför och utvecklar sitt arbete med säkerhet och beredskap.

I arbetet med att upprätthålla sådan verksamhet som alltid måste fortgå, så kallad samhällsviktig verksamhet, ingår att systematiskt identifiera risker och sårbarheter och att ha reservrutiner eller en ”plan B” när olika störningar uppstår. Detta gör alla verksamheter i Stockholms stad som bedriver samhällsviktig verksamhet. Vart fjärde år sammanställs en stadsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som rapporteras till staten.

Säkerhetsläget i Stockholm och Sverige

Det försämrade och osäkra omvärldsläget parallellt med en ständig teknisk utveckling sätter säkerhets- och beredskapsfrågorna i starkt fokus.

Säkerhetshotet mot Sverige har de senaste åren breddats och fördjupats och det säkerhetspolitiska läget brukar beskrivas som det allvarligaste Sverige befunnit sig i sedan andra världskriget.

Sveriges riksdag har slagit fast att risken för ett angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. De internationella normer och regler som byggdes upp i slutskedet av kalla kriget, och som har varit gällande principer för den europeiska säkerhetsordningen sedan dess, underminerades efter Rysslands invasion av Ukraina. Hotbilden mot Sverige och Stockholm är rörlig och föränderlig.

Terrorhotnivån i Sverige ligger på nivå fyra (högt hot) på en femgradig skala. Terrorhotnivån är en nationell bedömning, men som huvudstad är Stockholm i sig en symbolisk plats som historiskt har setts som ett strategiskt mål för attentat. Detta är en viktig förutsättningar som staden har med i sitt arbete. Stadens verksamheter är öppna som vanligt och den som har särskilda frågor utifrån rådande läge uppmanas kontakta den verksamhet det rör.

Styrande principer

När händelser inträffar ställs stora krav på stadens förmåga att snabbt och flexibelt hantera situationen. En viktig del i svensk krisberedskap är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna. De är centrala för Stockholms stads hantering av samhällsstörningar.

Ansvarsprincipen

Ansvarsprincipen innebär att de som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en samhällsstörning. Det ingår även att vid behov initiera och bedriva samverkan.

Likhetsprincipen

Likhetsprincipen innebär att vid en samhällsstörning ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.

Närhetsprincipen

Närhetsprincipen innebär att en samhällsstörning hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att samverka och söka hjälp.

Samhällsstörningar som bedöms kräva centrala prioriteringar av resurser eller åtgärder och en central inriktning ska samordnas av stadens centrala krisledning (CKL). Om händelsen bedöms som extraordinär kan krisledningsnämnden aktiveras och har då möjlighet att ta över hela eller delar av andra nämnders ansvarsområden.

Regional samordning

En väletablerad samverkan med andra aktörer, exempelvis räddningstjänst, Polismyndigheten och andra myndigheter, regionala aktörer, näringsliv och civilsamhället, är en naturlig del av stadens säkerhetsarbete och bidrar till att både risken för och konsekvenserna av samhällsstörningar minskar i hela Stockholm.

Inom ramen för Samverkan Stockholmsregionen (SSR) har aktörer i Stockholms län, exempelvis kommuner, regionen, länsstyrelsen, räddningstjänst och polis, gemensamt arbetat fram rutiner och arbetssätt för samordning och inriktning vid samhällsstörning. Syftet är att upprätthålla en trygg, säker och störningsfri region och mer effektiva insatser om något inträffar. Här läggs också grunden för en väl fungerande samverkan med nationell nivå.

Sevesoanläggningar

Alla Sveriges kommuner ansvarar för att tillgängliggöra information om anläggningar och verksamheter som hanterar större mängder farliga kemikalier inom kommunen, så kallade Sevesoanläggningar.

Kommunen är skyldig att ta fram en plan för räddningsinsats vid en olycka samt se till att allmänheten blir informerad. Detta görs av Storstockholms brandförsvarsförbund, ett kommunalförbund i vilket Stockholms stad ingår. Inom Stockholms stads område finns fyra verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen:

  • Stockholm Exergi Värtaverket
  • Sandvik, Västberga
  • Scandinavian Biogas, Henriksdals biogasanläggning
  • Gasnätet Stockholm AB, Högdalen.

Arbete mot kriminalitet och våldsbejakande extremism

Arbetet mot kriminalitet och våldsbejakande extremism är ett ansvar för flera olika myndigheter. Stockholms stad arbetar förebyggande och uppsökande för att fånga upp personer med riskbeteenden samt med verksamheter för den som vill hoppa av en kriminell livsstil eller lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.

Styrande dokument

Stockholms stads säkerhetsprogram

Programmet gäller alla stadens nämnder och bolag och ska tillsammans med stadens budget ligga till grund för hur stadens alla verksamheter planerar, genomför och utvecklar arbetet med säkerhet och beredskap.

Stockholms stads säkerhetsprogram (pdf)

Uppdaterad