Våldsbejakande extremism
Stockholms stads arbete mot våldsbejakande extremism berör en stor del av stadens verksamheter.
Våldsbejakande extremism kallas rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Sådana rörelser kan också använda våld för att uppnå sina ideologiska mål.
Arbetet mot våldsbejakande extremism ska vara en integrerad del av berörda förvaltningars och bolags arbete. Verksamheten ska anpassas utifrån existerande kunskap och forskning.
Det är också avgörande att det finns en strukturerad samverkan mellan staden, polisen, civilsamhället och andra nyckelaktörer. Samverkansarbetet utgår från lokala lägesbilder och lokala förutsättningar. Det innebär att behov och lösningar kan skilja sig åt mellan olika delar av staden men de långsiktiga målen och tillgången till kunskap och metodutveckling är gemensam.
Lokala handlingsplaner och samordnare i berörda nämnder
De nämnder med tillhörande verksamheter som främst berörs är:
- stadsdelsnämnderna
- socialnämnden
- utbildningsnämnden
- arbetsmarknadsnämnden
- kulturnämnden
- idrottsnämnden.
De berörda förvaltningarna har lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanerna utgår från lokala lägesbilder, det vill säga information om vilka organisationer som är aktiva inom respektive stadsdel, rekryteringsvägar med mera. De lokala handlingsplanerna ska revideras en gång per år.
Varje berörd förvaltning har också en samordnare mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen leder, samordnar och följer upp stadens arbete mot våldsbejakande extremism.
Vägledning i arbetet mot våldsbejakande extremism
Vägledningen hjälper stadens anställda kring hur de ska hantera en händelse, oro eller information kopplad till våldsbejakande extremism. Den ger också stöd kring vad som avses som våldsbejakande extremism och hur radikalisering kan påverka en individ.