Trygghetsarbetet på Södermalm

Fem fokusområden är prioriterade för trygghetsarbetet. Att fånga upp unga i riskzon, brottsutsatta platser, systemhotande brottslighet, sårbara brottsoffer och kriminella miljöer.

Den senaste trygghetsmätningen visar att de allra flesta Södermalmsbor upplever sin stadsdel som en trygg plats. Här är man tryggare än i staden i snitt. Utsattheten för våldsbrott har minskat jämfört med tidigare trygghetsmätning.

I området finns utmaningar med öppna drogscener. Det påverkar tryggheten för de som bor och vistas i området.

Lokal lägesbild

En lokal lägesbild tas fram gemensamt av staden och polisen. Den beskriver stadsdelsområdet, hur brottsutvecklingen ser ut, invånarnas och elevernas upplevda trygghet och vad de är oroliga över.

Utifrån lägesbilden har fem områden identifierats:

  • unga i riskzon för destruktivt beteende
  • otrygga och brottsutsatta platser
  • systemhotande brottslighet
  • särskilt utsatta och sårbara brottsoffer
  • kriminella miljöer och livsstilar.

Unga i riskzon

För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är:

  • trygga uppväxtförhållanden
  • välfungerande skolgång
  • meningsfull fritid.

Samverkan är avgörande och tidiga insatser är ofta effektiva för både individ och samhälle.

Otrygga och brottsutsatta platser

Öppen narkotikahandel, ordningsstörningar, olovliga bosättningar, skadegörelse och omfattande nedskräpning kräver i hög grad gemensamma insatser från flera samhällsaktörer. Om ett område har platser med hög brottslighet och otrygghet kan det leda till en negativ spiral då invånare och besökare undviker platsen.

Systemhotande brottslighet

Det kan handla om otillåten påverkan, bedrägerier vid utbetalning av ekonomiskt bistånd, bidragsfusk eller desinformationskampanjer. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs.

Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer

Exempel på sårbara brottsoffer kan vara äldre utsatta för bedrägeri, personer utsatta för hedersrelaterat våld, brott mot personer utifrån deras etnicitet, nationalitet, funktionsnedsättning, kön, religion eller sexuella läggning. I många fall riktar gärningspersonen in sig på offret just på grund av dess tillhörighet till någon av de nämnda grupperna.

Kriminella miljöer och livsstilar

I staden finns unga och vuxna som verkar i kriminella miljöer vars livsstil har en
påverkan på såväl brottslighet som trygghet. Det påverkar även de kriminellas anhöriga. Exempel på kriminella miljöer och livsstilar är nätverkskriminalitet, våldsbejakande extremism och terrorism samt risksupportermiljö. Effektiva och ändamålsenliga åtgärder behövs mot personer som är inblandade i dessa miljöer.

Övrigt trygghetsarbete

Söderandan – det lokala brottsförebyggande rådet

Söderandan kallas det lokala brottsförebyggande rådet på Södermalm och bygger på samverkan mellan:

  • stadsdelsförvaltningen
  • lokalpolisen
  • företagare
  • myndigheter
  • fastighetsägare
  • organisationer
  • föreningar och samfund.

Arbetsgrupper inom Söderandan

Inom Söderandan finns flera arbetsgrupper som är inriktade på ett geografiskt område eller ett specifikt ämne. Varje grupp har tydliga mål och utvärderar arbete och resultat årligen:

  • Platssamverkan Hornstull arbetar med frågor kopplade till västra Södermalm.
  • Platssamverkan Medborgarplatsen
  • Hotellgruppen samlar representanter från majoriteten av hotellen på Södermalm. Genom samverkan i gruppen har lokalpolis utbildat hotellpersonal i frågor som rör exempelvis stölder, narkotika och prostitution.
  • Samverkan Söder arbetar med ungdomsfrågor.

Det kan också bildas tillfälliga arbetsgrupper då till exempel invånare, företagare eller polis uttrycker ett behov. Genom Söderandans stora nätverk finns möjlighet att snabbt samla aktörer som tillsammans kan arbeta för en lösning på utmaningen.

Fältassistenter

Fältassistenter finns som ett stöd för stadsdelens unga året runt. De samverkar med bland andra:

  • fritidsgårdar
  • andra stadsdelsförvaltningar
  • skolan
  • polisen
  • ungdoms- och socialjouren.

Utsättningsmöten

Varje vecka träffas aktörer som rör sig ute i stadsdelsområdet i ett så kallat utsättningsmöte för att diskutera lägesbild och dela relevant information inför helgen. Det kan handla om en särskild plats eller om aktuella händelser i området. Genom att dela information och samverka ökar möjligheten att ge stöd till Söders unga där de befinner sig. Deltar gör:

  • polisen
  • fältassistenter
  • ungdomsjouren
  • stadens ordningsvakter.

Trygghetsvandringar

Stadsdelsförvaltningen och polisen genomför trygghetsvandringar tre till fyra gånger per år. Vandringarna görs på platser som upplevs som otrygga för att ta reda på vad som kan åtgärdas. Ofta handlar det om belysning, växtlighet och trafikfrågor.

Anställda på förvaltningen, boende, företagare, andra förvaltningar och representanter från kollektivtrafiken är med på trygghetsvandringarna. Alla synpunkter samlas in i en rapport för att kunna åtgärdas.

Platssamverkan

Platssamverkan handlar om att staden tillsammans med andra i området arbetar för att skapa säkra, trygga och attraktiva platser där människor bor och verkar.

På Södermalm arbetar vi i en särskild platssamverkan med Hornstull och västra Södermalm, samt med Medborgarplatsen och centrala Södermalm.

Uppdaterad