Trygghetsarbetet i Järva

Den senaste trygghetsmätningen visar att det finns en positiv utveckling av den upplevda tryggheten i Järva även om tryggheten överlag är lägre än övriga staden.

Trygghetsmätningen

Alla som bor och verkar inom stadsdelsområdet bidrar på olika sätt till hur stadsdelen upplevs. I trygghetsarbetet behöver därför alla samarbeta.

Lokal samverkansöverenskommelse med polisen

Järva stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen har en lokal samverkansöverenskommelse med lokalpolisområde Järva.

Lokal lägesbild

En lokal lägesbild tas fram gemensamt av stadsdelsförvaltningen och polisen. Den beskriver stadsdelsområdet, hur brottsutvecklingen ser ut, invånarnas och elevernas upplevda trygghet och vad de är oroliga över.

Utifrån lägesbilden har Järva stadsdelsförvaltning identifierat fem områden:

• nyrekrytering
• kriminella konflikter
• otillåten påverkan
• otrygga brottsutsatta platser
• våld i nära relation.

Nyrekrytering

För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid.

Arbetet för att stärka dessa skyddsfaktorer kring barn och unga behöver prioriteras. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott är avgörande och kan ske såväl på grupp- som individnivå. Tidiga insatser är ofta effektiva för både individ och samhälle.

Kriminella konflikter

I staden finns unga och vuxna som verkar i kriminella miljöer vars livsstil har en påverkan på såväl brottslighet som trygghet. Det påverkar även de kriminellas anhöriga. Exempel på kriminella miljöer och livsstilar är nätverkskriminalitet, våldsbejakande extremism och terrorism samt risksupportermiljö. Effektiva och ändamålsenliga åtgärder behöver vidtas mot personer som är inblandade i dessa miljöer.

Otillåten påverkan

Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs.

Det kan handla om

• arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer
• desinformationskampanjer mot socialtjänsten
• bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag.

Otrygga brottsutsatta platser

Platser som uppvisar problematik med exempelvis öppen narkotikahandel, ordningsstörningar, olovliga bosättningar, skadegörelse och omfattande nedskräpning kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att problemen ska kunna åtgärdas.

Om ett område har platser med hög brottslighet och otrygghet kan det leda till en negativ spiral då invånare och besökare undviker platsen. Otrygga och brottsutsatta platser löper risk att förlora service och näringsliv samt att kriminell närvaro skapar en arena för nyrekrytering. Det finns även risk att både förtroendet för samhället och den kollektiva förmågan minskar.

Våld i nära relationer

Inflödet av personer som är utsatta för våld i nära relation är fortsatt högt. Få våldsutövare har haft kontakt med relationsvåldsteamet, vilket är detsamma som förra året. Orsaken till att så få våldsutövare kontaktar stadsdelsförvaltningen är ofta brist på motivation till förändring.

För att motivera fler våldsutövare att ta emot behandling har stadsdelsförvaltningen avdelat en resurs för motivationsarbetet. I stadsdelsförvaltningen har en utbildning för nyanställda inom ekonomiskt bistånd om våld i nära relation genomförts samt föreläsningar för fastighetsägare och feriearbetande ungdomar.

Förvaltningen har fortsatt med informationsinsatser om vilket stöd och hjälp relationsvåldsteamet erbjuder, vilket av erfarenhet leder till ökat inflöde av våldsutsatta personer som söker stöd och hjälp.

Under 2024 ska stadsdelsförvaltningen, polisen och civilsamhället påbörja ett samverkansprojekt. Syftet med projektet är att öka kunskapen och höja medvetenheten om våld samt förändra inställningen till kulturella och sociala normer. Arbetet inkluderar även könsstereotypa värderingar och attityder som stödjer våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck bland invånarna i området.

Trygghetsvandringar

Stadsdelsförvaltningen och polisen genomför trygghetsvandringar årligen. Dessa görs på platser som upplevs som otrygga för att ta reda på vad som kan åtgärdas. Ofta handlar det om belysning, växtlighet och trafikfrågor.

Anställda på förvaltningen, boende, företagare, andra förvaltningar och representanter från kollektivtrafiken är med på trygghetsvandringarna. Alla synpunkter samlas in i en rapport för att kunna åtgärdas.

Platssamverkan

Stadsdelsförvaltningen genomför platssamverkan i Tensta, Rinkeby och Husby. Det innebär att involvera så många som möjligt som har verksamhet där för att öka tryggheten och säkerheten för alla som vistas och verkar där.

Så arbetar staden med platssamverkan