Ungdomar som inte är inskrivna i gymnasieskola eller som saknar behörighet till högskolestudier omfattas av kommunens aktivitetsansvar, KAA. Varje höst söker Stockholms stad kontakt med dessa, till exempel genom att skicka brev eller erbjuda ett besök. Totalt är det cirka 2 000 ungdomar som kontaktas varje höst.
– Det kan handla om en person som under en längre tid haft problem med skolgången, men också någon som presterat i högstadiet och bränt ut sig eller lider av psykisk ohälsa – alla är unika i just sin livssituation och lika viktiga att nå, säger Karin Tillhagen, samordnare för Stockholms stads aktivitetsansvar.
Kommunens aktivitetsansvar jobbar uppsökande året om och cirka 1 000 ungdomar tackar jag till stödet varje år.
Staden erbjuder individuellt stöd
Lika individuella som skälen kan vara, lika individuellt blir ofta det stöd som erbjuds. Det är stadens Jobbtorg Stockholm som erbjuder stöd till de som tackar ja. De har mött många ungdomar där bristen på sysselsättning och det långa steget till att aktivera sig har blivit en ond spiral.
– Man kanske först upplever att det är ganska skönt att inte ha någonting att göra, men många mår dåligt av det i längden. Kanske känner ungdomen sig isolerad en längre period, och då kan steget att komma tillbaka till en aktiv tillvaro kännas övermäktigt, säger Karin Tillhagen.
Det är den enskilda ungdomens behov som ställs i centrum, till exempel erbjuds
- samtal
- studie- och yrkesvägledning
- hjälp att söka praktik och söka jobb
- kontakt med andra myndigheter
- andra typer av aktiviteter, till exempel inom hälsa och kreativitet.
Det ingår i stadens uppdrag att ta kontakt med individer i målgruppen även om de inte skulle behöva stöd. En del av dem som blir kontaktade visar sig redan ha en sysselsättning – de kanske studerar på folkhögskola eller utomlands.
Kontaktvägarna kan vara flera
Rent konkret söker Stockholms stad genom kommunens aktivitetsansvar kontakt med ungdomarna via telefon, brev eller genom ett besök i hemmet. Det finns inget som tvingar den enskilde att ta emot hjälpen kommunen erbjuder. Stödet är frivilligt och gratis, på samma sätt som gymnasieskolan är det.
Om en ungdomen tackar nej till erbjudandet om stöd, fortsätter personalen inom uppdraget att kontakta personen med jämna mellanrum för att kolla om stödbehovet ändras.
– Jag brukar fråga: vad har du att förlora på att ta emot stöd av oss? Ofta krävs det att gnistan tänds för att skapa intresse och komma vidare med aktiviteter som på sikt gör att de unga kan skapa sig sin egen framtid på ett annat sätt. Vi försöker skapa skräddarsydda lösningar för de personer vi träffar, säger en av de lokala samordnarna som arbetar inom uppdraget just nu.
När ungdomen fyller 20 år har kommunen inte längre rätt att spara kontaktuppgifterna.