Det grova våldet och gängkriminalitet – så arbetar staden

Det grova våld som följer av gängkriminalitet har eskalerat i samhället under ett par år. Stockholms stad gör en stor mängd insatser för att motverka och möta samhällsutvecklingen.

Under flera år har Sverige sett en utveckling med gängkriminalitet som på olika sätt drabbar människor och vårt samhälle. Att vända utvecklingen är ett arbete som kräver samhällets gemensamma kraft. Stockholms stad ingår i det arbetet med alla de resurser som staden har. Målet är att bryta den eskalerande utvecklingen och att samhällets aktörer fortsatt och uthålligt säkerställer att unga inte går in i gängkriminalitet och att de som styr och leder i de kriminella miljöerna lagförs.

Det finns inte en enskild aktör som ensam kan göra skillnad. För att förändra utvecklingen arbetar därför många samhällsaktörer tillsammans – kommuner, regioner, polis och andra myndigheter.

Det finns heller inte en enskild verksamhet som är Stockholms stads bidrag till att motverka och möta utvecklingen. Som kommun verkar staden inom många olika områden och med många olika insatser. Insatser som verkar såväl på kort som på lång sikt.

Socialt arbete med individen i fokus

Socialtjänstens medarbetare möter med olika insatser unga och vuxna som har en kriminell livsstil eller är i riskzon för en kriminell livsstil. Socialtjänsten arbetar med kunskapsbaserade metoder och insatserna ser olika ut beroende på individens situation. En viktig del i arbetet är att motivera föräldrar och barn att ta emot hjälp och att ge stöd till anhöriga och vårdnadshavare.

Att förebygga

Socialtjänsten har en viktig roll i arbetet för att förebygga att barn och unga begår brott. Det kallas för social brottsprevention och syftar till att motverka att individer antingen börjar begå brott i unga år eller att de återfaller i ny brottslighet efter avtjänat straff.

Barn och unga som bryter mot normer, regler eller lagar behöver uppmärksammas och få stöd så tidigt som möjligt för att bryta utvecklingen innan problemen vuxit sig stora. Samverkan med polisen, civilsamhället och andra aktörer är också viktigt för att nå resultat.

 

Stadens fältassistenter arbetar lokalt i stadsdelsområdena med förebyggande, uppsökande och relationsskapande arbete med barn och unga. En viktig del i arbetet är samverkan med andra aktörer i lokalsamhället.

Fältassistenterna jobbar brett mot alla unga i ett område men ger också stöd till individer som behöver få hjälp och stöd av någon annan verksamhet i staden eller av sjukvården.

Som ett komplement till fältassistenterna finns ungdomsjouren som arbetar dagar, kvällar, nätter och helger med att söka upp och etablera kontakt med unga i Stockholms riskmiljöer.

Skolan är också en viktig del i det förebyggande arbetet. Så kallade skolsociala team arbetar i utvalda kommunala grundskolor för att hjälpa elever som börjat få problem med skolfrånvaro.

De skolsociala teamen består av medarbetare från socialtjänst och från skolan som arbetar tillsammans utifrån en gemensam arbetsmodell för att hjälpa eleverna tillbaka till klassrummet.

I alla lokalpolisområden i Stockholms stad finns socialsekreterare som sitter tillsammans med polisen i polisens lokaler. De samarbetar kring barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet eller som redan befinner sig där. Genom samarbetet kan man arbeta mer effektivt tillsammans och ge rätt stöd i rätt tid.

Att bryta en kriminell livsstil

Vägen att lämna en kriminell miljö kan vara lång och individer som vill byta livsstil kan behöva stöd från socialtjänsten under lång tid, så kallad avhopparverksamhet.

Personen ska själv vara motiverad att ta emot insatser och genomföra livsstilsförändringar med målet att personen ska leva ett självständigt och tryggt liv i framtiden.

När en person vill lämna en kriminell livsstil och gruppering gör polisen en hotbildsbedömning och socialtjänsten utreder individens behov av stöd. Därefter erbjuds avhopparen stödinsatser antingen från den centrala avhopparverksamheten eller från de lokala sociala insatsgrupperna, SIG.

Insatser som ser olika ut utifrån situation och behov. Det kan handla om

  • boende på annan ort
  • boendestöd
  • ekonomiskt bistånd
  • beroendebehandling
  • sysselsättning och studier
  • budget- och skuldrådgivning.

För personer som är i riskzon för att utsättas för dödligt våld eller att själva utöva dödligt våld är snabba beslut och en nära samverkan mellan samhällsaktörer avgörande.

Sedan 2019 samverkar staden, polisen och Kriminalvården i ett arbetssätt som kallas Trefas. Det innebär att gemensamt identifiera och löpande följa individer som är i riskzon för att snabbt kunna möta individerna med åtgärder, dels för att avhjälpa den akuta situationen dels för att ge individen stöd och verktyg att lämna den kriminella miljön.

Med Trefas underlättas informationsdelning och möjligheter till undantag från sekretess. Erbjudanden om stöd till den som vill hoppa av eller åtgärder för att rädda en ung person från att utnyttjas att utföra ett mord går också mycket snabbare än tidigare.

Myndighetssamarbetet genom Trefas

På plats när något har hänt

Vid en skjutning, sprängning eller andra händelser med grovt våld är det många människor som drabbats av våldet eller som bevittnat händelsen. Många som bor i området där något hänt kan också känna stor oro och otrygghet.

Stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningen har väl upparbetade arbetssätt för att snabbt kunna ge psykiskt och socialt stöd till dem som behöver och i samverkan med polis och sjukvård. Stadens krisstödjare, fältassistenter, fritidsledare och skolpersonal arbetar tillsammans med föreningar och trossamfund för att både i det akuta läget och den tid som följer möta människor i alla åldrar som behöver stöd eller prata om det som hänt.

Sker en sprängning i en fastighet som stadens bostadsbolag äger är bolagen snabbt på plats för att samarbeta med räddningstjänst. De ger i samverkan med stadsdelsförvaltningen stöd till boende och ordna med evakuering om boende behöver lämna sina hem.

Arbete mot välfärdsbrottslighet

Den organiserade brottsligheten i Sverige omsätter miljardbelopp i sofistikerade och omfattande brottsupplägg. Den verkar över landgränser och har gott om resurser och ett stort våldskapital.

Statliga myndigheter konstaterade i en gemensam lägesbild tidigare i år att de kriminella nätverken stadigt flyttar fram sina positioner. Från att tidigare ägnat sig främst åt narkotikabrott, våldsbrott, rån och grova stölder till att idag göra insteg i allt fler branscher, däribland välfärdsverksamheter.

Stockholms stad bedriver ett systematiskt och prioriterat arbete för att motverka välfärdsbrott. Arbetet sker i två delar:

  • Förebyggande arbete som innefattar seriositetskontroller vid upphandling och kravställan.
  • Uppföljande, löpande arbete i form av internkontroll där utbetalningar och ägarförhållanden följs upp och kontrolleras.

Vid upptäckt av brottslighet gör staden polisanmälan.

Vi samverkar med rättsvårdande myndigheter och andra relevanta nationella myndigheter på välfärdsbrottsområdet.

Förebyggande arbete inom en stor mängd områden

Staden har verksamheter som på olika sätt verkar förebyggande för att människor ska ha de bästa förutsättningarna i livet och inte välja vägar som leder till kriminalitet.

Förskola, skola och gymnasium har en avgörande betydelse för barn och unga. Att lämna grund- och gymnasieskola med godkända betyg är en viktig förutsättning för ungas fortsatta utveckling och möjligheter i livet.

Ett annat exempel är att barn och unga erbjuds en trygg och aktiv fritid genom fritidsgårdar, kulturskola och idrottsaktiviteter.

Vuxnas närvaro i miljöer där barn och unga rör sig är också viktigt och där stadsdelsförvaltningarnas fältassistenter och fritidsledare gör ett viktigt arbete.

Här finns också samverkan med civilsamhället där till exempel föreningar i samverkan med stadsdelsförvaltningarna arrangerar ungdomsaktiviteter eller nattvandrar.

Att ge barn och unga stöd i frågor om mående, normer och värderingar är ytterligare ett exempel på förebyggande arbete.

Mentorer i våldsprevention MVP är ett arbetssätt som finns på ett 40-tal kommunala skolor i staden för årskurserna 4–9. Arbetssättet syftar till att förebygga pojkars och mäns våld och bygger på att genom ökade kunskaper kring våld och genusfrågor stärka barns möjligheter att ta ansvar för varandra och prata med vuxenvärlden om de ser eller hör våld och kränkningar.

Ett annat exempel är stadens åtta ungdomsmottagningar som riktar sig till unga i åldern 12–22 år. Här kan den som vill träffa en kurator för att prata om frågor om livet, om hur en mår, om en är stressad, orolig eller känner sig deppig.

Staden har ett förebyggande föräldraskapsstödjande arbete i form av enskilda råd- och stödsamtal och gruppverksamhet. Föräldragrupperna vänder sig till föräldrar med barn upp till 18 år. Här samtalar man om hur föräldrar kan

  • stärka barnets självkänsla
  • främja relationer i och utanför familjen
  • hantera svåra situationer.

Föräldraskap i Sverige är ett föräldraskapsstödsprogram som vänder sig till föräldrar som är utrikesfödda och här kretsar samtalen kring samma frågor som i föräldragrupperna, men med perspektivet hur det är att vara förälder i ett nytt land och hur det svenska samhället ser på föräldraskap och familjeliv.

I flera stadsdelsförvaltningar finns också hembesöksprogram där förstagångsföräldrar eller den som föder sitt första barn i Sverige får besök hemma av stadens föräldrastödjare och regionens barnsköterska under barnets första 18 månader.

För vuxna är stadens arbete med arbetsmarknadsåtgärder ett exempel på förebyggande arbete för goda livsvillkor. Vuxenutbildning, arbetslivsinriktad praktik och arbetsträning är exempel på verksamheter i stadens regi inom det området.

Trygga utemiljöer

Stadens förvaltningar och bolag arbetar förebyggande med olika slags trygghetsskapande insatser som syftar till att öka den upplevda tryggheten i områden. Det kan till exempel vara belysning, växtlighet eller förstärkt renhållning som skapar en attraktiv och tillgänglig offentlig miljö alla på gator, torg och i parker.

Platssamverkan, där stadens förvaltningar och bolag samarbetar med civilsamhälle och privata fastighetsägare, är ett arbetssätt som staden också tillämpar på flera platser runt om i staden för att medverka till trygghet, trivsel och att förebygga brott.

Ordningsvakter och väktare som arbetar på uppdrag av staden är också exempel på trygghetsskapande insatser. Deras uppgift är att skapa trygghet genom synlighet och närvaro i offentliga miljöer och att genom samverkan med polisen förebygga brott och ordningsstörningar.

Kamerabevakning i anslutning till platser och byggnader som ägs av staden är ytterligare ett exempel.

Uppdaterad