Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
För utvecklingen av staden behövs information och fakta om kulturaktörer och stockholmarnas kulturliv. Staden har tagit fram en rad rapporter och undersökningar om kultur och stadsutveckling som kunskapsunderlag.
En kulturdriven stadsutveckling ger staden karaktär. Kultur kan vara konsten på ditt torg, musiken i dina hörlurar eller biblioteket som ordnar författarkvällar. Kultur är också teaterföreställningen du aldrig glömmer, museet som gav dig helt nya bilder av din stad eller danskvällen på Alviks kulturhus, Stockholms mest välbesökta samlingslokal i föreningsdrift. Mode, arkitektur och design är konstnärliga uttryck som omger oss i vardagen. Kulturen finns ofta på fler ställen än väntat. Genom en kulturdriven stadsutveckling finns kulturen med från start när Stockholm växer.
Rapporter och utredningar
Dokumenten är sorterade så att de nyaste ligger överst i listan.
Kulturförvaltningens Lokalbehovsanalys för Stockholms kulturliv 2031 ökar förutsättningarna att skapa en starkare kulturstad. Analysen utgår från stadens kulturstrategiska program och är framtagen i bred samverkan inom staden, framför allt med alla stadsdelsförvaltningar och stadsbyggnadskontoret.
Analysen ska ge alla som utvecklar och bygger det framtida Stockholm ett samlat kunskapsunderlag för att stödja planeringen av kulturlokaler. Det handlar om scener, utställningar, samlingslokaler och ateljéer – kulturverksamheter som drivs av andra än staden. I kulturförvaltningens strategiska arbete kommer analysen att bli ett viktigt verktyg för prioriteringar inom kulturlotsningen och arbetet med stadsutveckling. Analysens innehåll kommer även att ingå i stadsbyggnadskontorets strategiska karta för att fungera som ett tematiskt beslutsunderlag i stadsplaneringen.
Lövholmen är ett tidigare industriområde med en intressant kulturmiljö vid vattnet, strax söder om Hornstull på Södermalm. Byggaktörerna som äger marken på Lövholmen tog under 2021 fram en kulturlivsanalys, i nära samarbete med staden. Nyréns arkitekter fick byggaktörernas uppdrag att utföra analysen. Den ska fungera som ett kunskapsunderlag i den fortsatta planeringen. Den gemensamma visionen för området är: ”Lövholmen, en hörnsten i innerstadens nya årsring med en nyskapande mix av kulturhistoria, mötesplatser och boendemiljöer."
Det kulturstrategiska programmet pekar ut handlingsriktning för stadens förvaltningar och bolag som ofta i samverkan med privata eller andra offentliga aktörer har ett gemensamt ansvar att stärka förutsättningarna för kulturlivets infrastruktur. Det kan bland annat handla om att ha ett kulturperspektiv i stadsbyggnadsprocessen och att främja samverkan mellan fastighetsförvaltande nämnder och bolag och olika typer av kulturaktörer.
När staden växer och utvecklas behöver nya platser för kultur skapas. Kulturförvaltningen samverkar med många andra för att göra det möjligt för kulturen att etablera sig i stadsutvecklingens tidiga skeden när Stockholm växer. Det gör Stockholm till en attraktiv kulturstad för boende och besökare. I den här boken har vi valt ut tio av de hundratals lotsningar och etableringar som kulturförvaltningen har arbetat med under de senaste åren.
Stockholms utbud av kultur är enormt. I denna rapport hittar du kartor över kulturens platser och kunskap om de kulturella och kreativa näringarna i hela staden. Varje stadsdelsområde har sitt uppslag och som helhet ger denna rapport vår hittills mest heltäckande överblick av Stockholm som kulturstad. Vi har valt data från 2019 för att ge en bild av Stockholm före pandemin. Rapporten är en kunskapsbank som underlättar analyser och slutsatser om hur kulturen tar plats i ett växande Stockholm.
Nattklubbar och livescener är en central del av vår attraktiva stad och utgör kärnan i nattlivet. Stockholms stads första strategi för nattklubbar och livescener slår fast att vi ska vara en nattklubbs- och livescensvänlig stad. Vidare identifieras tre gemensamma fokusområden, vilka pekar ut handlingsriktningar för hur nämnder och bolagsstyrelser behöver samarbeta för att nå kommunfullmäktiges långsiktiga mål om Stockholm som en möjligheternas stad för alla
Kulturplattformen ligger till grund för att utveckla och tydliggöra stadens, fastighetsägarnas och byggaktörernas, samt de kulturella och kreativa näringarnas kulturambitioner. Samtidigt verkar den som underlag för att gemensamt utveckla området med ett levande kultur- och nöjesliv. Genom kulturplattformen blir kulturlivet och dess potential en tydlig del i stadsutvecklingen.
Syftet med rapporten är att ta fram förslag som ska underlätta för kulturlivet efter pandemin. Rapporten bygger på intervjuer med företrädare från Stockholms kulturliv och två större enkäter som gått ut till kulturorganisationer och kulturutövare.
Hagsätra och Rågsved utvecklas med ett stort antal nya bostäder. Nya mötesplatser kommer till och social hållbarhet är ett särskilt fokus. I kulturlivsanalysen har Nyréns arkitekter kartlagt det kulturliv och den kulturella identitet som finns i Hagsätra och Rågsved. Med det som grund har några nyckelaspekter för utvecklingen av det lokala kulturlivet tagits fram. I rapporten från 2021 finns också förslag, idéer och exempel som kan fungera som underlag för den fortsatta planeringen av fokusområdet Hagsätra Rågsved. Undersökningen är beställd av exploateringskontoret, i nära samverkan med kulturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret.
Samlingslokaler och andra mötesplatser i Stockholms stad, är en rapport och en kartläggning. Här kan du se var bland annat biografer, bibliotek, allmänna samlingslokaler, studieförbundslokaler, fritidsgårdar och hembygdsgårdar finns i Stockholms fjorton stadsdelsområden.
Undersökningen genomfördes av kulturförvaltningen på uppdrag av kulturnämnden 2015 och visar bland annat att bibliotek och allmänna samlingslokaler är väl spridda över hela staden medan biografer, museer och scener är koncentrerade till innerstaden.
Med utgångspunkt i Stockholms befolkningsprognos och den nuvarande lokalstrukturen drar rapporten slutsatsen att det fram till 2023 kommer att behövas ett antal nya samlingslokaler.
Rapporten är framtagen av kulturförvaltningen tillsammans med konsultföretaget Spacescape. Den innehåller en modell, Kulturpotential, där kulturaktiviteter och kulturförutsättningar tillsammans pekar på platsers kulturpotential. En kartläggning av 23 olika indikatorer över hela Stockholm redovisas i kartor. Rapporten innehåller också en fördjupad undersökning om fem olika platser: Bredäng, Farsta, Husby, Skärholmen och Tensta.
Denna rapport beskriver resultatet av kulturnämndens uppdrag till kulturförvaltningen att ”undersöka fler platser i staden för live- och kulturscener” (Stockholms stads budget 2019–2022). Undersökningen har tittat på villkor för och behov av kulturscener inom det fria kulturlivet samt ringat in potentiella platser för scener i Stockholm. Fokus ligger på det fria kulturlivets förutsättningar inom musik, dans, samtida cirkus och teater, i fysiska lokaler, samt utomhus i det offentliga rummet.
Slakthusområdet står inför en stor förändring när livsmedelsverksamheter flyttar ut och innehållet i en ny stadsdel börjar ta form. Kulturen behöver finnas med i planeringens tidiga skeden. Rapporten lyfter fram kulturaktörer i Slakthusområdet och deras syn på den pågående omvandlingen samt hur staden planerar en stadsdel med inriktning på bostäder, handel och kultur.
I rapporten framkom följande nyckelaspekter för utvecklingen av ett vitalt kulturliv i området:
engagerade kulturaktörer
tillgång till lokaler – både publik inriktning och för produktion
lämna öppet för det oplanerade i arbetet med att upprätta en ny stadsdel
mångfald och flexibilitet i renovering och bevarande av arkitekturen
I den starka förändringstakt som nu råder av den fysiska miljön i Stockholm är det avgörande att arbeta medvetet med de sociala värdena i stadens offentliga rum. I rapporten redovisas vad staden gör för att utveckla det offentliga rummet och vad Stockholms stad behöver göra för att utveckla stadsrum som främjar såväl social sammanhållning och trygghet, som en mer levande och attraktiv närmiljö för medborgare i hela staden.
Rapporten handlar bland annat om hur stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen i samverkan kan utveckla och förbättra förutsättningarna för kulturen i olika delar i staden.
Rapporten föreslår åtgärder för att förbättra förutsättningarna för kulturen i sig och för att öka attraktiviteten och tryggheten samt främja det sociala samspelet i det offentliga rummet.
Inspirationsskriften visar hur tillfälliga strukturer kan öppna nya möjligheter för kulturskapare och stockholmare. Även det tillfälliga kan stärka gemenskap, möta olika gruppers behov och visa riktningar mot en demokratisk och rättvis tillgång till stadens rum.
Tillfällig arkitektur skapar en form av mobilitet i sig själv men också hos de som tar del av den. Människor rör sig mer i staden för att besöka nya platser eller stanna upp för kulturmöten i vardagens offentliga rum.
I skriftens sammanfattning anges nyckelfunktioner som tillfällig arkitektur bidrar till samt en viktig förutsättning:
aktiverar platser
bygger gemenskap mellan olika grupper
skapar kulturnärvaro
de publika rummen och de som råder över dem ska vara väl förberedda på att ta emot och stärka initiativ.
