Covid-19

Stora delar av Stockholms stads verksamheter har påverkats av spridningen av covid-19. För att successivt dra lärdomar av krishanteringen tar staden fram rapporter på olika teman. Målet är att staden ska bli bättre i vardag såväl som i kris.

Rapporterna är framtagna av externa oberoende utredare och forskare. Arbetet samordnas via stadens utvärderingssekretariat.

Stadens centrala krisledning

Under pandemin har stadens centrala krisledning varit aktiverad. Det är en tillfällig, parallell organisation som aktiveras när den vanliga organisationen inte räcker till för att hantera en kris. Hur har arbetet fungerat? Och hur kan krisledningen utvecklas inför kommande kriser?

Rapporten är framtagen av Försvarshögskolan och lyfter både styrkor och utmaningar. Bland styrkorna nämns att staden visat mod och handlingskraft, att det funnits ett tillitsfullt ledarskap inom krisledningen och att man tagit ett stort ansvar inom det regionala samarbetet. Utmaningar som lyfts är främst kopplade till stadens ordinarie organisation och styrning i förhållande till en mer hierarkisk krisorganisation samt till planering och arbetssätt inom krisledningen. Försvarshögskolan föreslår även åtgärder för att stärka den centrala krisledningen.

Stabsutvärdering – Stockholms stads centrala krislednings (CKL) hantering av covid-19 under den initiala fasen (pdf, 1,48 MB, nytt fönster)

De mest påverkade verksamheterna

Många av stadens förvaltningar och bolag har behövt ställa om under krisen. Vad har gjorts och hur har det fungerat? Hur har den centrala krisledningens beslut och ledning tagits emot?

Rapporten är genomförd av externa utvärderare och bygger främst på intervjuer med chefer inom staden. Den fokuserar på de verksamheter som påverkats mest under krisen och bedömer hur väl stadens inriktning, organisation och ledning har fungerat. Den föreslår åtgärder och även områden som staden kan analysera vidare för att fortsätta utvecklas.

Processutvärdering – Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin mars–september 2020 (pdf, 982 kB, nytt fönster)

Utvärderingssekretariatets PM om process- och stabsutvärderingar (pdf, 288 kB, nytt fönster)

Covid-19-pandemin har drabbat den äldre delen av befolkningen extra hårt. Trots stora ansträngningar att skydda de mest utsatta blev smittspridningen stor – även inom äldreomsorgen. Pandemin har inneburit en stor omställning för Stockholms stads äldreomsorg.

Utvärderingen visar att det har skett en omfattande förändring av, och påverkan på, verksamheterna. I stort sett samtliga vård- och omsorgsboenden inom staden har drabbats av smitta. Det har inneburit en hög grad av lidande på grund av sjukdom och bortgång bland brukare samt svåra situationer med höga krav på anpassning, flexibilitet och engagemang hos chefer och medarbetare. Rapporten visar att områden inom äldreomsorgen som tidigare haft brister har särskilt uppmärksammats, som exempelvis bemanning och hälso- och sjukvårdskompetens.

Rapporten är framtagen av externa utvärderare och bygger främst på intervjuer med medarbetare och chefer. Fokus är på vård- och omsorgsboenden och hemtjänst. I rapporten dras slutsatser om hur krishanteringen fungerat och utvärderaren föreslår hur staden kan gå vidare för att utveckla äldreomsorgen.

Fördjupad analys av äldreomsorg – Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin (pdf, 2 MB, nytt fönster)

Utvärderingssekretariatets PM om analys av äldreomsorg (pdf, 265 kB, nytt fönster)

Den fördjupande analysen av stadens ledarskap under pandemin har genomförts av Governo. Som grund för analysen har teorin kring Full Range Leadership Model (FRLM) valts utifrån att det är en väl förankrad ledarskapsmodell som används av staden. Vidare har forskning kring att leda i kris använts då det ansetts högst relevant i denna analys.

I sin rapport konstaterar Governo att covid-19-pandemin har ställt höga krav på cheferna i Stockholms stad. Förutsättningar och uppdrag för cheferna har varierat, vilket har inneburit att chefer inom olika verksamheter och på olika nivåer har hanterat krisen på olika sätt. Oavsett verksamhet och chefsnivå så beskriver de intervjuade ett antal beteenden som varit särskilt viktiga under pandemin.

Dessa är:

  • Kommunikativ förmåga
  • Förmåga att skapa trygghet och stabilitet
  • Lyhördhet och empati
  • Besluts- och handlingskraft
  • Tydlighet i inriktning och prioritering
  • Planering och ett strukturerat arbetssätt
  • Närvaro
  • Motivation
  • Flexibilitet.

De utmaningar som cheferna upplevt är bland annat att prioritera när man upplever att allt är viktigt, att säkerställa en god arbetsmiljö, att informera och vara tydlig när förutsättningarna förändras, hantera medarbetares oro samt att säkerställa avlastning och återhämtning. Många lärdomar har kunnat dras och utveckling har skett under den långvariga krisen. Bland annat lyfter flera chefer fram att verksamheterna har uppvisat en stark omställningsförmåga.

Slutsatser som kan dras är att viktiga ledarskapsbeteenden är desamma under krisen som innan, det som skiljer är tempot och intensiteten. Governo bedömer att cheferna i stor utsträckning har klarat av sitt chefsuppdrag, samtidigt som det varit utmanande.

Fördjupad analys av ledarskapet under covid-19 – Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin (pdf, 616 kB, nytt fönster)

Utvärderingssekretariatets PM om fördjupad analys av ledarskapet under covid-19 (pdf, 157 kB, nytt fönster)

Några utsatta områden i staden

I början av pandemin var smittspridningen högre i stadsdelsområdena Skärholmen, Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista än i resten av staden. Vad kan det ha berott på, vad gjorde staden och vilka lärdomar har dragits?

Rapporten är framtagen av externa utvärderare. Den bygger dels på slutsatser från forskningsrapporter, dels på intervjuer med stadens medarbetare samt med föreningar och trossamfund.

Rapporten konstaterar att Stockholms län blev hårt drabbat i början av pandemin och att vissa stadsdelar hade en högre smittspridning än resten av staden. I dessa stadsdelar var andelen smittade personer som hamnade på sjukhus och andelen som avled högre än genomsnittet. Den ökade risken för insjuknande, allvarlig sjukdom och dödlighet beror enligt forskningen främst på trångboddhet och socioekonomisk utsatthet.

Rapporten beskriver hur stadens verksamheter agerat och ställt om till rådande omständigheter. Den beskriver också hur staden har samverkat med civilsamhället och med regionen för att nå fram till invånarna under krisen. Avslutningsvis finns rekommendationer på hur staden kan utvecklas inför nästa kris – såväl på lokal nivå som på central.

Fördjupad analys av utsatta områden under covid-19 – Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin (pdf, 874 kB, nytt fönster)

Utvärderingssekretariatets PM om fördjupad analys av utsatta områden under covid-19 (pdf, 427 kB, nytt fönster)

Lärdomar från verksamheter för barn och unga

Flera rapporter och undersökningar från myndigheter, forskningsinstitut samt ideella föreningar har beskrivit barns och ungdomars situation under pandemin. Även om barn och unga generellt inte har drabbats lika hårt av egen sjuklighet till följd av covid-19 så har de påverkats av förändringar och restriktioner i samhället till följd av pandemin. När det gäller barns och ungas mående så har signaler kommit om att pandemin försämrat ungdomars psykiska hälsa. Brister i skyddsnätet för barn och unga har också synliggjorts.

Rapportens övergripande slutsatser är:

  • Pandemin har bidragit till ökade insikter om målgruppernas behov och förutsättningar.
  • Verksamheterna bedömer att de i stort har kunnat möta barns och ungas behov under pandemin.
  • Det har varit svårare för verksamheten att möta behoven hos målgrupper med större behov av stöd.
  • Den digitala omställningen har öppnat nya dörrar men ställer höga krav på goda förutsättningar.
  • Den ”analoga” omställningen har varit minst lika betydande som den digitala.
  • Teamkänslan, inom en arbetsgrupp och över verksamhetsgränser, och kreativ förmåga har varit viktiga framgångsfaktorer i omställningsarbetet.

Lärdomar från verksamheter för barn och unga (pdf, 496 kB, nytt fönster)

Tjänsteutlåtande barn och unga (pdf, 160 kB, nytt fönster)

Slutrapport

Slutrapporten innehåller en övergripande beskrivning av pandemins händelseförlopp och dess konsekvenser för staden under perioden januari 2020 till och med den 9 februari 2022, då de flesta restriktioner avvecklades. Den bygger i hög utsträckning på det underlag som ligger till grund för tidigare rapporter inom utvärderingen och har kompletterats med ett fåtal uppdaterande intervjuer. Slutrapporten, som tagits fram av utvärderingskonsulter på Governo, lyfter ett antal perspektiv som, i lite olika varianter, återkommer i flera av de tidigare rapporterna. Många av slutsatserna berör följande områden:

  • Krisplanering och krisorganisation
  • Information- och kommunikationshantering
  • Ledarskapet under krisen
  • Medarbetarperspektivet under krisen
  • Förmågan att upprätthålla verksamheterna.

Utifrån de slutsatser som dragits i genomförda utvärderingar och fördjupade analyser pekar rapporten slutligen på ett antal rekommendationer som skulle vara särskilt nyttiga för staden att utveckla framåt. Utöver dessa finns ett stort antal rekommendationer presenterade i de tidigare genomförda utvärderingarna och fördjupade analyserna.

Governo avslutar sin omfattande utvärdering med att dra slutsatsen att Stockholms stad lyckats hantera pandemikrisen på ett under förutsättningarna fullt acceptabelt sätt. Governo resonerar också kring frågan hur mycket en enskild kommun har kunnat påverka smittspridningen och bedömer att inte ens landets största kommun kunde ha förhindrat den allmänna smittspridningen. Det den enskilda kommunen har kunnat göra är att genom en god krishantering begränsa pandemins följdverkningar för befolkningen. Governo bedömer att i Stockholms stads fall så tyder de iakttagelser som gjorts på att organisationen klarat detta, men att det givetvis har funnits brister och gjorts misstag som det finns anledning att lära av.

Slutrapport – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin (pdf, 784 kB, nytt fönster)

Utvärderingssekretariatets PM om slutrapporten (pdf, 136 kB, nytt fönster)

Uppdaterad