Finansiell riskhantering
Kommunkoncernens finanspolicy bestämmer riktlinjer och mål för identifiering samt hantering av de finansiella risker som Stockholms stad är exponerad för.
Risker kopplade till den finansiella verksamheten utgörs bland annat av ränterisk, valutarisk, kreditrisk, finansiering- samt likviditetsrisk.
Riskbegränsande instrument
Riskbegränsande instrument används enbart för att ränte- samt valutasäkra stadens upplåning och på så sätt hantera risker i den finansiella verksamheten.
Finansierings- och likviditetsrisk
Kommunkoncernens finansieringsrisk för upplåning hanteras bland annat genom att sprida förfallen över åren. Den genomsnittliga återstående löptiden på stadens externa skuld som kallas för duration uppgick till 1,82 år den 31 december 2022.
I diagrammet visas obligationsupplåningens förfallostruktur för kommunkoncernen:
Under 2022 har staden obligationsförfall på 8,4 miljarder kronor. Stockholms stad möter förfallen med att alltid ha tillgång till en betalningsberedskap på minst 5 miljarder kronor. Stockholms stad har därutöver en checkkredit på 4 miljarder kronor.
Total betalningsberedskap uppgick till 9,7 miljarder kronor den 31 december 2022.
Kreditrisk
De finansiella derivatavtalen medför att risken finns att motparten inte kan fullfölja det som avtalats. Motparterna är svenska och internationella kreditinstitut. Finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad anger vilka ramar som gäller för kreditrisken.
| Kommunkoncernen | 31 december 2022 | Limit |
|---|---|---|
| Duration (år) | 1,82 | 1,25–3,75 |
| Finansieringsrisk | ||
| Ränteförfall inom 1 år | 41,8 % | max 75 % |
| Kapitalförfall inom 1 år | 15,4 % | max 45 % |
| Betalningsberedskap (mnkr) | 9 655 | min 5 000 mnkr |
| Kreditrisk | Inom finanspolicy | Se finanspolicy |
| Valutarisk | 0 | max 25 mnkr |