Miljö och klimat
Inom området miljö och klimat har staden under åren tagit fram en rad rapporter och utredningar.
På Miljöbarometern finns statistik, fakta, utredningar och rapporter inom hela miljö- och klimatområdet.
Uppföljning av Stockholms stads miljöprogram och klimatbudget 2022
I miljöprogrammet beskrivs stadens prioriteringar utifrån sju målområden. I uppföljningen presenteras hur väl målen har uppnåtts under 2022, med en utblick för måluppfyllnad för 2023 som är programmets slutår. En övervägande majoritet av programmets etappmål uppnås helt för 2022 och bedöms även uppnås för slutet av målperioden 2023.
Uppföljning av Stockholms stads miljöprogram och klimatbudget 2022 (pdf)
Behoven av gröna kompetenser
I takt med att klimatkrisen blir alltmer akut mobiliseras nya politikområden. Ett av dem är våra system för kompetensförsörjning och utbildning. Utan rätt kompetens saknas förmåga att styra, målsätta, leda, genomföra och följa upp klimatarbetet i privata och offentliga organisationer. Rapporten analyserar behoven av gröna kompetenser på kort och lång sikt både inom stadens egna verksamheter såväl som inom näringslivet. Publikationen omfattar även utbildningssystemets möjligheter att möta behoven samt en omvärldsanalys av hur andra städer i Europa arbetar med att anpassa sina utbildningssystem till klimatomställningen.
Behoven av gröna kompetenser (pdf)
Behoven av gröna kompetenser - kortversion (pdf)
Luften i Stockholm 2020
Coronapandemin och gynnsamt väder har bidragit till att utsläppen av luftföroreningar minskade under 2020. Det visar miljöförvaltningens årsrapport om luften i Stockholm 2020.
Effekter av miljözoner i Stockholms stad
Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att införa nya regler i trafikförordningen om miljözoner. Beslutet innebär att kommuner har möjlighet att inom ett visst område, från den 1 januari 2020, införa miljözon för personbilar och lätta lastbilar, miljözon klass 2 och 3. Sedan tidigare har det varit möjligt att införa miljözon klass 1 för tung trafik vilket staden haft sedan 1996.
Staden har gjort en utredning för att analysera effekterna av ett antal olika möjliga utformningar av en miljözon klass 2 i Stockholms stad.
Effekter av miljözoner i Stockholms stad (pdf)
Fossilbränslefri sjöfart
Stockholm är en stad på vatten och sjöfart har alltid varit en viktig del av stadsmiljön. Tyvärr drivs nästan alla fartyg av fossila bränslen och sektorn styrs i hög grad av internationella regler. I rapporten beskriver Stockholms Hamn vad de och staden i övrigt kan göra för att verka för en fossilbränslefri sjöfart.
Fossilbränslefri sjöfart (pdf)
Fossilbränslefria arbetsmaskiner
Grävmaskiner, truckar och gräsklippare används i stor omfattning i Stockholm, och det står för en betydande användning av fossil drivmedel. I denna utredning beskrivs detta område och vad man kan göra för att övergå till förnybara bränslen. Fokus ligger på stadens egen verksamhet, men vi har en viktig roll att även påverka hela marknaden.
Handlingsplan för fossilbränslefria arbetsmaskiner (pdf)
Kolsänkor
Två utredningar har studerat möjligheten till kolsänkor, det vill säga att man tar koldioxid och binder i marken istället för att släppa ut det i luften. Den första handlar om biokol som redan idag produceras i en pilotanläggning i Högdalen. Den andra handlar om avskiljning och lagring av koldioxid från ett biokraftverk som är en lovande men ganska oprövad metod.
Bio Energy Carbon Capture and Storage: möjligheter och potential i Stockholm (pdf)
Biokol – en möjlighet att reversera klimatförändringarna (pdf)
Stockholms framtida biogasbehov
Biogas har använts som fordonsbränsle i Stockholm i 20 år, och det finns ett utbyggt nät av tankstationer. Rapporten redogör för situationen kring ökad produktion och användning, och lyfter fram de nyttor som biogas för med sig i den cirkulära ekonomin.
Stockholms framtida biogasbehov (pdf)
Ökad anslutning till öppen fjärrvärme
De fossila bränslena måste fasas ut ur fjärrvärmen, och då är en lösning att utnyttja spillvärme i exempelvis datahallar som en värmekälla. Konceptet kallas Öppen fjärrvärme, och rapporten pekar på hur denna lösning kan utnyttjas mer framöver.
Ökad anslutning till öppen fjärrvärme (pdf)
Utfasning av fossil olja
Olja för uppvärmning används allt mindre i Stockholm. Rapporten går igenom kvarvarande användning inom fjärrvärmen, i stadens verksamheter och i det privata fastighetsbeståndet.
Nuläge och strategi för utfasning av fossil olja inom Stockholms stad (pdf)
Klimatpåverkan från användning av fossil plast
För att Stockholm ska kunna nå klimatmålen behöver fjärrvärmen bli helt fri från fossila bränslen. Det innebär att avfallet som energiåtervinns i fjärrvärmen inte ska innehålla fossila material som till exempel plast, textilier, gummi och oljerester. Rapporterna ger förslag på åtgärder på hur vi kan minska användningen av fossil plast.
Minskad energiåtervinning av fossil plast (pdf)
Bilaga 2: Exempel från andra städer – Klimatnytta återvinning (pdf)
Bilaga 3: Syntesrapport – Klimatnytta återvinning (pdf)