Klimat och miljö

Inom området klimat och miljö har staden under åren tagit fram en rad rapporter och utredningar.

Behoven av gröna kompetenser

I takt med att klimatkrisen blir alltmer akut mobiliseras nya politikområden. Ett av dem är våra system för kompetensförsörjning och utbildning. Utan rätt kompetens saknas förmåga att styra, målsätta, leda, genomföra och följa upp klimatarbetet i privata och offentliga organisationer. Rapporten analyserar behoven av gröna kompetenser på kort och lång sikt både inom stadens egna verksamheter såväl som inom näringslivet. Publikationen omfattar även utbildningssystemets möjligheter att möta behoven samt en omvärldsanalys av hur andra städer i Europa arbetar med att anpassa sina utbildningssystem till klimatomställningen.

Behoven av gröna kompetenser (pdf)

Behoven av gröna kompetenser - kortversion (pdf)

Luften i Stockholm 2020

Coronapandemin och gynnsamt väder har bidragit till att utsläppen av luftföroreningar minskade under 2020. Det visar miljöförvaltningens årsrapport om luften i Stockholm 2020.

Luften i Stockholm 2020 (pdf)

Fossilfri och tillgänglig transport och mobilitet

Stockholms stad och Kungliga Tekniska Högskolan har under år 2020 utvecklat ett gemensamt Vetenskapligt råd i syfte att ta sig an stadens utmaningar med stöd av forskningen. Arbetet sammanfattas i rapporten Fossilfri och tillgänglig transport och mobilitet.

Fossilfri och tillgänglig transport och mobilitet (pdf)

Effekter av miljözoner i Stockholms stad

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att införa nya regler i trafikförordningen om miljözoner. Beslutet innebär att kommuner har möjlighet att inom ett visst område, från den 1 januari 2020, införa miljözon för personbilar och lätta lastbilar, miljözon klass 2 och 3. Sedan tidigare har det varit möjligt att införa miljözon klass 1 för tung trafik vilket staden haft sedan 1996.

Staden har gjort en utredning för att analysera effekterna av ett antal olika möjliga utformningar av en miljözon klass 2 i Stockholms stad.

Effekter av miljözoner i Stockholms stad (pdf)

Fossilbränslefri organisation 2030

Staden ska går före och bli fossilbränslefri i den egna organisationen till 2030. Denna rapport, som tagits fram av stadsledningskontoret, miljöförvaltningen och serviceförvaltningen, identifierar stadens fossilbränsleanvändning och ger förslag på insatser som leder staden mot fossilbränslefrihet.

Fossilbränslefri organisation 2030 (pdf)

Fossilbränslefri vägtrafik

Vägtrafiken står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, och mycket behöver göras för att ställa om fordonsflottan och effektivisera trafiken. Denna rapport redovisar åtgärder som staden kan göra för att verka för fossilbränslefrihet.

Handlingsplan – fossilbränslefri vägtransportsektor Stockholm (pdf)

PM – Lokalt förbud mot fossilbränsleförsäljning respektive fossilbränsleanvändning (pdf)

PM – Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm (pdf)

PM – Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm, bilaga (pdf)

Klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor

Stockholmarnas flygresor har en betydande klimatpåverkan. Utsläppen motsvarar den från vägtrafiken inom Stockholms stads geografiska gräns och resulterar i utsläpp på cirka 1 060 tusen ton växthusgaser per år. Det motsvarar cirka 1100 kg växthusgaser per invånare.

Klimatpåverkan blir ännu större när även andra utsläpp inkluderas, som kväveoxider samt kondensstrimmor och flyginducerad molnighet (så kallad höghöjdseffekt). Det råder stor osäkerhet kring hur stor klimatpåverkan från höghöjdseffekter är, men forskning talar för en cirka dubbelt så stor klimatpåverkan än om bara fossilt koldioxid från bränsleanvändningen inkluderas.

Klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor (pdf)

Fossilbränslefri sjöfart

Stockholm är en stad på vatten och sjöfart har alltid varit en viktig del av stadsmiljön. Tyvärr drivs nästan alla fartyg av fossila bränslen och sektorn styrs i hög grad av internationella regler. I rapporten beskriver Stockholms Hamn vad de och staden i övrigt kan göra för att verka för en fossilbränslefri sjöfart.

Fossilbränslefri sjöfart (pdf)

Fossilbränslefria arbetsmaskiner

Grävmaskiner, truckar och gräsklippare används i stor omfattning i Stockholm, och det står för en betydande användning av fossil drivmedel. I denna utredning beskrivs detta område och vad man kan göra för att övergå till förnybara bränslen. Fokus ligger på stadens egen verksamhet, men vi har en viktig roll att även påverka hela marknaden.

Handlingsplan för fossilbränslefria arbetsmaskiner (pdf)

Kolsänkor

Två utredningar har studerat möjligheten till kolsänkor, det vill säga att man tar koldioxid och binder i marken istället för att släppa ut det i luften. Den första handlar om biokol som redan idag produceras i en pilotanläggning i Högdalen. Den andra handlar om avskiljning och lagring av koldioxid från ett biokraftverk som är en lovande men ganska oprövad metod.

Bio Energy Carbon Capture and Storage: möjligheter och potential i Stockholm (pdf)

Biokol – en möjlighet att reversera klimatförändringarna (pdf)

Stockholms framtida biogasbehov

Biogas har använts som fordonsbränsle i Stockholm i 20 år, och det finns ett utbyggt nät av tankstationer. Rapporten redogör för situationen kring ökad produktion och användning, och lyfter fram de nyttor som biogas för med sig i den cirkulära ekonomin.

Stockholms framtida biogasbehov (pdf)

Ökad anslutning till öppen fjärrvärme

De fossila bränslena måste fasas ut ur fjärrvärmen, och då är en lösning att utnyttja spillvärme i exempelvis datahallar som en värmekälla. Konceptet kallas Öppen fjärrvärme, och rapporten pekar på hur denna lösning kan utnyttjas mer framöver.

Ökad anslutning till öppen fjärrvärme (pdf)

Utfasning av fossil olja

Olja för uppvärmning används allt mindre i Stockholm. Rapporten går igenom kvarvarande användning inom fjärrvärmen, i stadens verksamheter och i det privata fastighetsbeståndet.

Nuläge och strategi för utfasning av fossil olja inom Stockholms stad (pdf)

Klimatpåverkan från användning av fossil plast

För att Stockholm ska kunna nå klimatmålen behöver fjärrvärmen bli helt fri från fossila bränslen. Det innebär att avfallet som energiåtervinns i fjärrvärmen inte ska innehålla fossila material som till exempel plast, textilier, gummi och oljerester. Rapporterna ger förslag på åtgärder på hur vi kan minska användningen av fossil plast.

Minskad energiåtervinning av fossil plast (pdf)

Bilaga 1: Åtgärdsmatris (xls)

Bilaga 2: Exempel från andra städer – Klimatnytta återvinning (pdf)

Bilaga 3: Syntesrapport – Klimatnytta återvinning (pdf)

Fjärrvärmens framtida roll

Denna rapport är framtagen av Stockholm Exergi och beskriver fjärrvärmesystemet och de möjligheter det ger i form av produktion av förnybar el och etablering av kolsänkor. Även solelens roll beskrivs och alternativa sätt att analysera effekter diskuteras.

Fjärrvärmens roll i Stockholms stads strategi för fossilbränslefrihet 2040 (pdf)

Bilaga 1: El från solceller – Till transporter eller för uppvärmning (pdf)

Bilaga 2: Nyckeltal för energi med systemsyn som grund (pdf)

Miljön i Stockholm 2019 – Tillstånd och utveckling

Miljön i Stockholm 2019 (pdf)

Uppdaterad