Fakta om klimatförändringar och stadens beräkningar

För att möta dessa förändringar arbetar Stockholms stad med att beräkna hur de väntas påverka staden. Genom Parisavtalet i december 2015 enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och en strävan att den ska stanna vid 1,5 grader.

I oktober 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning med budskapet att redan 1,5 graders global uppvärmning får allvarliga konsekvenser för många människor, för miljön och för ekosystemen. För att hantera både klimatfrågan och hållbar utveckling på bred front är det avgörande med en hög klimatambition med utsläppsminskningar i närtid.

Den globala uppvärmningen

Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt, enligt SMHI:s statistik. 

Globalt var 2016 det varmaste året som världsmeteorologiorganisationen WMO noterat. Den globala medeltemperaturen var omkring 1,1 grader högre än den förindustriella perioden.

För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs långtgående förändringar utan motstycke, ur alla samhällsperspektiv, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Det råder idag stor enighet inom klimatforskningen att det är människans utsläpp av växthusgaser som är orsaken. 

Stadens klimatarbete och beräkningar av växthusgasutsläpp

Stockholms stad bedriver idag ett ambitiöst arbete för att minska klimatpåverkan och utsläppen av växthusgaser.

För att följa utvecklingen av Stockholms klimatpåverkan beräknar Stockholms stad varje år de totala växthusgasutsläppen från uppvärmning, övrig el och gasanvändning och transporter. Staden arbetar också kontinuerligt för att utveckla metoder för att ta fram så bra statistik som möjligt.

Beräkningarna baseras på tillgänglig statistik och modellberäkningar där information om energianvändning och utsläpp kommer från flera olika källor som till exempel SCB (Statistiska centralbyrån), RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) samt olika bolags miljörapporter. Medan data från miljörapporter brukar vara tillgänglig redan några månader efter årsskiftet är statistik från SCB och RUS förskjutet upp till ett och ett halvt år.

Senaste beräkningarna

Enligt senaste beräkningarna är utsläppen av växthusgaser beräknade till 2,5 ton CO2e per invånare 2016. Beräkningarna inkluderar sektorerna uppvärmning, övrig el- och gasanvändning samt transporter. Preliminära beräkningar för 2017 av utsläpp för samma sektorer är 2,3 ton CO2e per invånare. Eftersom statistik saknas för delar av 2017 är utsläppen uppskattade, de kan därför komma att ändras.

Den totala klimatpåverkan för Stockholms stad har minskat med nästan 40 procent mellan 1990 och 2017. Den främsta minskningen har skett i uppvärmningssektorn där utsläppen mer än halverats genom energieffektivisering, ökad användning av biobränslen och att oljepannor fasats ut. Utsläppen från övrig el- och gasanvändning har minskat med ungefär en tredjedel medan utsläppen från transportsektorn ligger kvar på ungefär samma nivå.

I takt med att Stockholms befolkning ökat bor invånarna på mindre bostadsarea, och fler använder kollektivtrafik och andra samhällsresurser. På så sätt utnyttjas energin effektivare per invånare. Ungefär hälften av utsläppsminskningen per invånare mellan 2012 och 2016 uppskattas bero på effekten av befolkningsökningen och resten på direkta utsläppsreducerande åtgärder.

Rapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen (pdf)

Klimatanpassning

Stockholm behöver också hantera effekterna av klimatförändringarna. Översvämningar och värmeböljor kan komma att bli vanligare i framtiden. Stockholm står därför inför utmaningen att anpassa staden till ett förändrat klimat, där åtgärder för minskade utsläpp och klimatanpassning genomförs parallellt.