Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
EU-projektet Scale Stockholm genomfördes mellan maj 2024 till april 2026. Syftet var att testa nya metoder som engagerade lokala föreningar och företag i att samskapa aktiviteter som bidrar till att stadens ambitiösa klimatmål nås 2030 och förbättrar stockholmarnas hälsa.
Kraftsamlingar och pilotprojekt
Scale Stockholm bjöd in föreningar och företag i de fyra testområdena till kraftsamlingar – möten där deltagarna bestämde agenda, diskuterade idéer och tog fram gemensamma förslag till pilotprojekt.
Totalt samskapades 26 förslag inom stadsodling, återbruk, mobilitet, hållbar mat och energi. Av dessa kunde 13 pilotprojekt genomföras med aktiviteter som gav ökad social hållbarhet, gemenskap, folkhälsa och minskade utsläpp av växthusgaser.
Sammanlagt deltog sjuttio olika externa aktörer i möten, workshops och pilotprojekt. Över 900 personer deltog i aktiviteterna och bidrog med sin tid och kompetens.
Stockholm Green Innovation District (Årsta, Hammarby sjöstad och Sickla)
Dessa testområden valdes eftersom det redan pågick innovativa stadsutvecklingsprojekt eller miljöprofilsatsningar där.
Efter kartläggning av klimatutsläpp, folkhälsa och relevanta aktörer inom varje testområde, tog staden tillsammans med projektpartners fram metoder för idéutbyte och samskapande med och mellan lokala föreningar och företag.
Syftet var att utveckla deras engagemang, skapa nya aktiviteter och bredda stadens klimatarbete.
Lärdomar vid samskapande
Låt deltagarna äga agendan: Använd metoder som ”kraftsamlingar” där de lokala aktörerna själva får definiera behoven. Det skapar ett starkare ägarskap och mer relevanta lösningar.
Integrera i befintliga aktiviteter: Försök inte alltid skapa helt nya forum. Väv in klimat- och miljöfrågor i det arbete som redan görs i staden, exempelvis via platssamverkan, medborgarkontor och befintliga föreningsnätverk.
Utse en ”lots”: Ge varje pilotprojekt eller initiativ en temakunnig kontaktperson inom förvaltningen som kan guida aktörerna genom stadens organisation och underlätta genomförandet.
Hitta finansiering: Leta upp och informera om finansiella medel som lokala föreningar och företag kan söka, och inkludera dem i stadens ansökningar för större projekt.
Fallgropar vid samskapande
Att arbeta med samskapande är komplext. Projektet identifierade några kritiska punkter som kan hämma processen.
Målkonflikt mellan ”nerifrån och upp” och stadens strategi: Det finns en risk att den öppna processen kvävs om stadens strategiska mål blir för styrande. När lokala idéer krockar med strikta ramar kan engagemanget minska.
Otydlig rådighet: Det måste vara tydligt för både tjänstepersoner och föreningar vem som faktiskt har mandat att fatta beslut kring förslagen som tas fram.
För korta tidsperspektiv: Att etablera nya samverkansmetoder i ordinarie verksamhet tar tid. Att forcera processen riskerar att metoderna inte landar i det dagliga arbetet.
Mötesplatser med inbjudna deltagare
I början av mars hölls en större workshop på en konferensanläggning vid Odenplan med ett hundratal deltagare.
Staden och våra samarbetspartners bjöd in organisationer, föreningar eller nätverk som vill skapa hållbar förändring i Järva, Hammarby Sjöstad, Årsta, Innerstaden och Norra Djurgårdstaden.
Detta för att tillsammans undersöka möjligheter att förverkliga idéer, förstärka samverkan mellan föreningar och lokala företag och påskynda klimatomställningen.
Under kvällen fokuserades det på följande teman:
Stadsodling
Energieffektivisering
Cirkularitet
Hållbar mobilitet
Hållbar mat
Programmet i korthet
Programmet bestod i korthet av inspirationsföreläsningar, workshops i temagrupper och en gemensam middag. Bland annat berättade:
Annika Jacobsson, Klimatgeneral på stadsledningskontoret om Stockholms stads klimathandlingsplan 2030.
Jon Möller, biträdande projektledare för Scale Stockholm på miljöförvaltningen om omställningsarenor, teman, spelregler och erbjudande.
Karin Bradley, Professor på avdelningen för urbana och regionala studier på KTH om goda exempel hur kommuner och civilsamhälle kan samverka.
Walter Osika, MD/PhD/Director på Center for Social Sustainability på Karolinska Institutet om hur vi får till samarbeten för hälsa & hållbarhet från individ till system.
Stadens fyra samverkansarenor och tre lokala kraftsamlingar:
Arena Järva - 26 mars i Tensta förvaltningshus
Arena Innerstaden/SGID - 2 april i Södermalms förvaltningshus
Arena Norra Djurgårdsstaden - 8 april i Kontorsvillan
En månad efter den stora gemensamma kraftsamlingen på Odenplan träffades organisationer och staden igen i en av stadens fyra lokala omställningsarenor. Här utvecklade de kontakter och sina idéer och började forma en arbetsgrupp kring ett pilotprojekt med konkreta aktiviteter.
Experter och andra resurser från staden som organisationerna hade önskat på första träffen hade bjudits in och deltog på de lokala träffarna.
Moderator på kraftsamlingarna var projektpartner Digidem Lab.
Arbetet fortsätter med etablering av samverkansmetoder i stadens ordinarie arbete med Klimathandlingsplan 2030. Miljöförvaltningen utvecklar nu en resursbank med metoder, material och verktyg som stadens verksamheter kan använda för att engagera och involvera invånare och föreningar.
Flera förvaltningar har fått ökad budget för miljörelaterade aktiviteter i föreningsstödet. På så sätt kan lokala miljö- och klimatinitiativ stärkas ytterligare.
Projektfakta
Projektperiod: 2024-05-02 till 2026-04-30 Stockholms roll i projektet: Projektägare genom miljöförvaltningen, samt projektdeltagare genom en rad förvaltningar EU-fond eller -program som beviljat projektmedel: Scale Stockholm ingår i den europeiska satsningen NetZeroCities som finansieras inom EU:s program Horizon 2020. Projektets totala budget (inklusive medfinansiering): 600 000 euro (cirka 6 800 000 SEK) Projektets tema: Klimat, miljö och hälsa
