Befolkningsprognosen uppdateras årligen och utgår ifrån Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik för det föregående året. Den utformas av demografer på Sweco på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor.
Stockholm växer långsammare än tidigare
Befolkningen i Stockholms stad beräknas öka med 69 000 personer från 989 000 år 2023 till 1 058 000 miljoner år 2033.
- Det är en ökning med sju procent eller 0,7 procent per år.
- Det är en mindre ökning än de senaste tio åren och beror främst på att det förväntas födas färre barn och att fler avlider.
Färre barn i förskole- och skolåldern
En följd av ett lågt barnafödande under 2010-talet och ett fortsatt lågt barnafödande de närmast kommande åren är att antalet barn minskar i framtiden. Varken barn i förskole- eller grundskoleålder antas komma upp i samma antal som idag.
- Om fem år, år 2028, väntas antalet 1–5-åringar vara 3 000 färre jämfört med 2023.
- Åren därefter väntas en liten ökning av antalet barn i förskoleåldern som en följd av en liten ökning av antalet födda.
- Antalet 6–15-åringar förväntas minska varje år under prognosperioden för att 2033 vara 11 600 färre än år 2023.
Fler födda än döda trots låga födelsetal
Barnafödandet i staden har minskat nästintill varje år de senaste 13 åren. Totalt föddes drygt 11 500 barn år 2023 men för första prognosåret, 2024, förväntas en svag ökning. Antalet födda väntas sedan minska fram till 2027 för att därefter öka svagt fram till år 2033.
- Antalet dödsfall väntas öka då allt fler är i åldrar då många avlider.
- Antalet födda väntas däremot vara fler än antalet döda under hela prognosperioden.
- Det beror på att staden har en ung befolkningsstruktur med många personer i barnafödande åldrar i förhållande till de äldre som har hög risk att dö.
Nettoinflyttning till staden från och med 2025
Sedan pandemiåret 2020 har staden haft större utflyttning än inflyttning. Även under prognosens första år, år 2024, förväntas en nettoutflyttning. Under år 2025 väntas antalet inflyttare öka kraftigt och vara fler än antalet utflyttare vilket till stor del beror på att personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet folkbokförs.
- På sikt antas nettoinflyttningen, det vill säga antalet inflyttare minus antalet utflyttare, vara omkring 2 500 per år.
- Det är högre jämfört med de senaste fyra åren då staden hade en nettoutflyttning men lägre än före pandemiåren.
- Det beror främst på att invandringen förväntas ligga på en lägre nivå än tidigare.
Störst folkökning i Enskede-Årsta-Vantör
Av stadens 11 stadsdelsområden väntas folkmängden i Enskede-Årsta-Vantör öka mest. År 2033 beräknas folkmängden ha ökat med 15 500 personer jämfört med idag, en ökning motsvarande 15 procent.
I förhållande till folkmängden beräknas Skärholmen öka mest, med 16 procent eller 6 000 personer till år 2033.
Södermalm är det enda stadsdelsområdet där folkmängden förväntas minska. Till år 2033 antas folkmängden minska med 3 600 personer jämfört med 2023.
Prognos till 2033 – framskrivning till 2045
För de närmaste 10 åren görs en prognos, med en detaljerad prognosmodell som årligen utvärderas och förfinas för att öka träffsäkerheten. Denna prognos förlängs med en framskrivning av befolkningen fram till 2045.
Framskrivning innebär en något enklare metod som är lämplig på lång sikt eftersom osäkerheten är extra hög.
Värdefullt underlag för stadens planering
Befolkningsprognosen utgör ett viktigt underlag för planeringen av stadens verksamheter. Den används både för att beräkna vilken omsorg och kommunal service som stockholmare kommer att efterfråga men också hur många som kan komma att betala skatt och bidra till stadens intäkter.
Rapporten "Befolkningsprognos år 2024" och "Befolkningsprognosen 2024–2045" som Excelbilaga finns att läsa på stadens webbplats:
Statistik efter ämnesområde