I slutet av 2022 hade staden cirka 984 700 invånare. Under de närmsta tio åren prognostiseras befolkningen öka med ytterligare 70 000 personer. Under 2025 väntas folkmängden passera en miljon.
Kraftigt minskat barnafödande
Under 2022 sjönk barnafödandet kraftigt i staden till den lägsta nivån sedan 2005. Totalt föddes drygt 11 600 barn vilket var en minskning med cirka 1 500 födda jämfört med året innan. Under 2023 förväntas antalet födda minska ytterligare.
Även om minskningen var ovanligt kraftig under 2022 så har trenden de senaste åren varit att färre barn föds i Stockholm. De relativt låga födelsetalen ger färre förskolebarn de närmsta åren, och färre skolbarn på sikt.
Staden har en ung befolkningsstruktur med många personer i barnafödande åldrar i förhållande till de äldre som har hög risk att dö. Detta förhållande förväntas bestå framöver. Det medför att antalet födda väntas bli betydligt fler än dödsfallen under hela prognosperioden.
Ökad medellivslängd och fler äldre
Medellivslängden har ökat under många år tack vare befolkningens förbättrade hälsa. I staden har skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd följt en minskande trend sedan mitten av 1970-talet.
Medellivslängden i staden år 2022 uppgick till cirka 85 år för kvinnor och 82 år för män. Under hela prognosperioden förväntas antalet personer i åldersgruppen 80 år eller äldre öka kraftigt och 2032 förväntas de vara 54 procent fler än 2022.
Pandemin förstärkte utflyttningen
Under pandemiåren 2020–2021 accelererade utflyttningen medan den totala inflyttningen inklusive invandringen var relativt oförändrad. Det medförde att staden hade den största nettoutflyttningen, det vill säga fler utflyttare än inflyttare, sedan 1970-talet.
Under 2022 minskade utflyttningen, men staden hade fortfarande fler utflyttare än inflyttare. Det var främst unga vuxna och barnfamiljer som hade större benägenhet att flytta under 2022 än före pandemiåren.
Framöver förväntas utflyttningen minska ytterligare, men fortfarande ligga högre än före pandemin. Invandringen förväntas också ligga på en lägre nivå än tidigare.
Stockholm fortsätter växa i dämpad takt
Sammantaget innebär det att staden fortsätter växa men i lägre takt än före pandemiåren. Förutom under 2023 då befolkningen förväntas öka med knappt 5 500 personer, förväntas en årlig tillväxt runt 7 000 personer årligen.
Från och med den 1 juli 2023 har stadsdelsområdena Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta bildat stadsdelsområdet Järva och Östermalm och Norrmalm bildat stadsdelsområdet Norra innerstaden. I och med sammanläggningen får Norra innerstaden den största befolkningen med cirka 154 400 invånare, följt av Södermalm med cirka 130 000 och Hägersten-Älvsjö med cirka 126 000 utifrån 2022 år befolkningsstatistik.
Av stadens 11 stadsdelsområden förväntas Järvas folkmängd öka med 17 200 invånare till och med 2032. I förhållande till folkmängden förväntas Skärholmen växa mest, 24 procent eller 8 900 personer. Södermalm är det enda stadsdelsområdet där befolkningen förväntas att minska. Till år 2032 förväntas Södermalms befolkning minska med 4 800 personer jämfört med 2022.
Befolkningsprognos till 2032 – framskrivning till 2045
För de närmaste 10 åren görs en prognos, med en detaljerad prognosmodell som årligen utvärderas och förfinas att öka träffsäkerheten. Denna prognos förlängs med en framskrivning av befolkningen fram till 2045. Framskrivning innebär en lite enklare metod som är lämplig på lång sikt eftersom osäkerheten är extra hög.
Befolkningsprognosen uppdateras årligen och utgår ifrån SCB:s statistik för det föregående året. Den utformas av demografer på Sweco på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor. Befolkningsprognosen utgör ett viktigt underlag för planeringen av stadens verksamheter. Den används både för att beräkna vilken omsorg och kommunal service som stockholmare kommer att efterfråga men också hur många som kan komma att betala skatt och bidra till stadens intäkter.
Rapporten Befolkningsprognos år 2023–2032 och Befolkningsprognosen 2023–2045 som Excelbilaga finns att hämta på stadens webbplats.