Nolltolerans på skolor ger ökad trygghet

Skitsnack på nätet och sexistiska tillmälen. Det tillhör vardagen på många skolor. På Gärdesskolan finns en barn- och elevombudsman som ska reda ut vad som har hänt — och förhindra att det händer igen.

Gärdesskolan är en F–9-skola på Östermalm med ungefär 680 elever. Ann-Sofie Wikander har arbetat på skolan i över 15 år. Tjänsten som barn- och elevombudsman fick hon för tre år sedan.

− När nya styrdokument ställde högre krav på åtgärder vid misstankar om diskriminering, kränkningar, mobbning eller sexuella trakasserier utformades den här tjänsten, berättar Ann-Sofie Wikander.

Gärdesskolorna, där också Olaus Petriskolan ingår, är än så länge de enda kommunala grundskolorna i Stockholm som har en egen barn- och elevombudsman.

Maria Radway Berg är rektor på Gärdesskolorna. Hon ser bara fördelar med det arbetssätt som hon utvecklat tillsammans med Ann-Sofie Wikander.

− Hon är min högra hand i det här arbetet och genom henne får jag snabbt koll. Hon briefar mig löpande så att jag vet när jag behöver gå in, säger Maria Radway Berg.

Barn- och elevombudsmannen stöttar i verksamheten

Till skillnad från en kurator som tar emot eleverna på bokade tider, är barn- och elevombudsmannen ute i verksamheten varje dag för att ha kontakt med elever, personal och vårdnadshavare.

Ann-Sofie Wikanders roll är dels att lyssna på och stötta den som blivit utsatt och den eller de som pekats ut som förövare, dels att avlasta rektor som formellt har ansvaret att anmäla, utreda och åtgärda.

− Jag håller också i det förebyggande arbetet. Vi kan exempelvis anlita föreläsare och vi kan bjuda in till föräldramöten med särskilda teman.

Under läsåret 2017/18 handlade det om cirka 100 anmälda ärenden. Det låter kanske mycket, men Ann-Sofie Wikander betonar att skolan har nolltolerans och anmäler även sådant som först kan verka onödigt att utreda.

− Förskolepersonal kan höra av sig och rapportera att ett barn har tagit struptag på ett annat barn. Föräldrarna kanske tar det lugnt och säger ”det är ingen fara, det var bara på skoj”.

Men varken skolan eller föräldrarna kan då veta om händelsen kan komma att få betydelse i ett annat sammanhang, långt senare. Så därför anmäls, dokumenteras och utreds allt.

Så arbetar skolan med anmälningar

Skolans anmälan går till huvudmannen, Stockholms stads utbildningsförvaltning, och därefter vidtar utredningen som skolan är skyldig att göra. Den utgörs av kartläggning av vad som har hänt och de inblandades berättelser. Ärendet avslutas när den utsatta elevens tillvaro i skolan återgått till det normala och hen inte längre känner sig utsatt.

Vid komplicerade ärenden kan det vara nödvändigt med anmälan till socialtjänsten och ibland även till polisen.

− Det är viktigt att alla har förtroende för mig och min roll. Jag är opartisk och tar inte ställning, min uppgift är inte att döma utan att få de inblandade att förstå varandra och jag ska försöka förebygga en upprepning, säger Anne-Sofie Wikander.

Antalet anmälningar till Skolinspektionen är få. Det ser Maria Radway Berg som ett resultat av Gärdesskolornas arbetssätt.

– Vi har snabba rutiner och jobbar förebyggande. Vi tar tag i konflikterna med en gång, vilket är nyckeln till att skapa ett bra klimat på skolan.

Uppdaterad