Bonus ner, malus upp
Många som köpt elbilar, laddhybrider och gasbilar i år väntar fortfarande på sina klimatbonuspengar. Därför vill regeringen skjuta till 1,9 miljarder kronor extra i höständringsbudgeten. Men pengarna räcker inte och systemet måste justeras.
Bonus-malussystemet som började gälla 2018 innebär att de fordon som har låga koldioxidutsläpp får bonus, medan fordon med högre utsläpp får malus i form av höjd fordonsskatt under de tre första åren.
Systemet var från början tänkt att balansera sig självt ekonomiskt – men allt större summor fattas i takt med att fler väljer elbilar och laddhybrider. Även i år tvingades Transportstyrelsen pausa bonusbetalningarna då anslaget tog slut. Eftersom utbetalningarna ligger sex månader efter inköpet så köar många som väntar på pengar.
Justering på gång
Regeringen vill stötta systemet med ytterligare 1,9 miljarder i höständringsbudgeten som lagts fram för riksdagen. Men enligt tjänstebilsexperten Ynnor saknas miljardbelopp i systemet även om det extra anslaget går igenom.
Redan från start var tanken att bonus-malussystemet skulle justeras i takt med att fossilbilarna fasas ut. Regeringen aviserar nu en sådan justering i kommande års budgetar.
I budgetpropositionen för nästa år föreslås till exempel att malus för bensin- och dieselbilar höjs och att gränsen för att få miljöbonus sänks från dagens 60 gram CO2/km till 50 gram år 2022 och 30 gram 2023. Under 2023 kan också maximala bonusen för elbilar sänkas till 50 000 kronor och för laddhybrider till 10 000 kronor enligt budgetförslaget.
Med tanke på politisk instabilitet och valår är de framtida siffrorna förstås osäkra. Men det är en tydlig indikation på att en förändring av systemet är nödvändig.