Genom kontraktet åtar sig Stockholm och åtta andra svenska städer att investera i klimat- och hållbarhetsarbete, och myndigheterna – Energimyndigheten, Vinnova, Formas och Tillväxtverket – ska enligt avtalet stötta och underlätta städernas arbete.
Klimatkontraktet är utvecklat inom ramen för innovationsprogrammet Viable Cities som har fokus på smarta hållbara städer och arbetar mot målet Klimatneutrala städer 2030 – Ett gott liv för alla inom planetens gränser. Viable Cities åtar sig att fortsätta att driva klimatomställningen framåt tillsammans med myndigheterna och städerna, och att involvera andra parter från till exempel näringsliv, akademi och civilsamhälle.
– För att nå vårt mål om ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 behövs nya samarbeten och innovationer. Stockholm ska vara en testbädd för klimatsmarta lösningar som kan skalas upp och bli en del av stockholmarnas vardag. Genom klimatkontraktet åtar vi oss bland annat att utveckla digitala stöd för klimatomställningen. Kontraktet blir en viktig del i genomförandet av Stockholms nya klimathandlingsplan, säger Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholms stad.
Klimatkontrakt 2030 är det första i Europa
Städer utgör bara 3 procent av jordens landmassa, men står för mer än 70 procent av utsläppen av växthusgaser. Därtill kommer att städerna växer snabbt. Omkring år 2050 kommer 85 procent av befolkningen i EU att bo i städer. Därför är städernas så viktiga i arbetet med att nå hållbarhetsmålen. Ambitionen är att Sverige som föregångare ska inspirera ett europeiskt Climate City Contract som kan bidra till snabbare omställning.
Klimatkontrakt 2030 ligger i linje med EU:s kommande utlysningar för klimatneutrala städer och skapar goda möjligheter också till ett utvecklat europeiskt samarbete.
Vad händer nu?
De nio städerna – Stockholm, tillsammans med Enköping, Järfälla, Göteborg, Lund, Malmö, Umeå, Uppsala och Växjö – ska testa nya lösningar och lära av dem så att andra städer enklare och snabbare ska kunna ställa om.
För Stockholms stad innebär klimatkontraktet en viktig möjlighet i genomförandet av stadens nya klimathandlingsplan. Det ambitiösa målet om ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 fordrar nya samarbeten och att satsningarna tas till en ny nivå vilket klimatkontraktet kommer att möjliggöra.
Några konkreta insatser som kommer att märkas av i Stockholm är till exempel nya innovativa metoder för att spara energi i bostäder till exempel genom digitalisering och sensorer. Skolorna i staden har redan kommit långt med detta. Ett annat exempel är att det blir obligatoriskt att samla in matavfall i Stockholm vilket leder till ökad biogasproduktion. Detta gäller från 1 januari 2021 för Stockholmsrestauranger, storkök och andra verksamheter som serverar 25 portioner eller mer per dag. För övriga typer av verksamheter, så som kontor med mera, och hushåll gäller det från 2023.
Dessutom ska så kallade mobilitetshubbar etableras. I en mobilitetshubb samlas olika funktioner på ett ställe; bilpool, laddplatser, lånecyklar, upphämtningsställe för paket med mera på en plats som är nära en kollektivtrafikknutpunkt. Detta för att underlätta ett mer hållbart resande.
Stockholm ska vara en testbädd där nya innovationer kan testas och framgångsrika lösningar skalas upp för att komma till nytta för miljön och för stockholmarnas liv i vardagen. Tillsammans med MIT och KTH i samarbetet Stockholm Senseable Lab vill staden även utveckla digitala verktyg som kan vara till stöd i klimatomställningen. En annan viktig del är att utveckla dialogen med invånare med särskilt fokus på unga människor, vars engagemang i klimatfrågorna kan vara en viktig motor i arbetet som ligger framför oss.
Ytterligare information
Stockholms stads klimathandlingsplan (pdf)